ANNONS:
ANNONS:

”Är vi redo för en tvåkönad klubb i Alingsås?”

Malin Rosén debuterar med en stark text om damfotboll kontra herrfotboll.

1984 startades Alingsås Kvinnliga IK av några tjejer som tröttnat på att alltid komma i andra hand. 36 år senare, 2020, har vi kommit långt när det gäller en jämställd fotboll; men är vi framme än? Är vi redo för en tvåkönad klubb i Alingsås? Jag tänker ge er två exempel som tyvärr visar på motsatsen. Ett i vår närtid och ett som pågår precis just nu.

Vi leker med tanken att vi har ett herrlag här i stan som spelar i Superettan.

– Nej, det här håller inte, säger styrelsen. Det blir alldeles för dyrt.

Så begär de ner herrlaget i division 6. Herrarna gnäller lite men sedan knyter de näven i fickan och börjar jobba. Efter några år är herrarna åter, till styrelsens stora förtret, uppe i Superettan. Återigen reagerar styrelsen. Inte nog med att herrlaget kostar för mycket pengar, de tar för mycket plats också. Uppmärksamhet som kunde gått till tjejerna istället. Så styrelsen tar beslutet att herrarna måste bort, de får bilda en egen klubb.

Det finns säkert saker i den här historien som jag inte tagit hänsyn till. Det finns ju alltid två sidor av ett mynt och jag har inte koll på alla omständigheter men en sak kan vi nog enas om. Detta skulle, oavsett omständigheterna, troligen aldrig hända ett herrlag. Ni som kan er lokala fotbollshistoria har genomskådat exemplet ovan. Ni vet att historien i själva verket handlar om ett damlag.

Okej, vi tar ett exempel till. Vi leker med tanken att Alingsås Kvinnliga IK bestämmer sig för att starta upp pojkverksamhet. Det är bra med en tvåkönad klubb tänker styrelsen i KIK. Det är så många småbröder som springer omkring här på Noltorpsvallen när storasystrarna tränar så det är väl bra om de kan få träna samtidigt. Och dessutom, fast det säger inte styrelsen lika högt, så är det nog lättare att få pengar från både kommunen och sponsorer om vi kan visa att vi har både killar och tjejer i klubben. Sagt och gjort, KIK startar upp det första pojklaget och åren som följer startas nya kullar upp.

Så kommer dagen då det första laget som startades ska börja spela 11-manna. Nu blir det krångligt. Det är för trångt, för få planer och ett för litet klubbhus. Dessutom är det lite för få killar i laget och ledarbrist. Ganska vanliga problem med andra ord, sådant som de flesta med insyn i barn- och ungdomsfotboll kan relatera till.

– Nej, det här går inte, säger styrelsen. Killarna kan få spela här fram till de är 12 år, sen får vi slussa in dem i andra klubbar.

Så här brukar inte KIK agera när dessa problem uppstår men nu gäller det ju inte tjejerna utan killaget och då är det ju skillnad, det förstår ju alla. Det är så självklart att knappt någon reagerar.

Det här skulle aldrig hända i KIK, det vet vi. Skulle det kunna hända i en annan klubb, och om det var tvärtom, om det var tjejerna som inte fick plats? Ja, sorgligt nog händer detta just nu.

Gerdskens BK, en klubb som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. En klubb där båda mina söner har spelat ända tills de valde att lägga skorna på hyllan och bara spela hockey. Gerdsken är en förening som jag uppfattar har en fin värdegrund, duktiga ledare och en härlig atmosfär. Därför tyckte jag, till skillnad från många andra runt omkring mig, att det var kul när GBK gjorde en tjejsatsning för några år sedan. Jag tyckte (och tycker) absolut att det måste finnas plats för fler tjejlag i stan, nu när Holmalund lyckats med konststycket att förstöra sin flickverksamhet.

Fler träffpunkter för tjejer som vill spela fotboll borde generera fler fotbollstjejer, och det vill vi ju ha. Emellertid förstår jag problematiken, det är inte alltid lätt att starta upp något från början, det finns många problem längs vägen. Jag förstår situationen med för få omklädningsrum och planer. Jag förstår också utmaningen i att få ihop tillräckligt många tjejer när det inte finns äldre lag att samarbeta med. Även ledarbristen har jag lätt att relatera till. Men handen på hjärtat, om ni får samma problem med ett killag, lotsar ni in de killarna i en annan klubb då också?

Om GBK verkligen hade menat allvar med sin tjejsatsning hade de inte gjort så här. När ordföranden i klubben gick ut i AT för att försöka förklara vad han egentligen menade med att tjejerna inte får plats blir det hela bara ännu märkligare. Han fick exempelvis frågan om det är möjligt för ett tjejlag att stanna i klubben ända fram till seniorfotboll och svarade då:

– Ja, under förutsättningar att Dom har spelare och ledare för det.

Dom? Vilka är Dom? Brukar man inte tala om ett Vi i en klubb? I GBK inbegriper detta Vi uppenbarligen inte tjejerna, de reduceras till Dom.

Istället borde Gerdsken nu gått ut och sagt att:

– Vi gjorde ett försök med en tjejsatsning men det fungerade inte. Vi kommer nu att lotsa in tjejerna på ett bra sätt i KIK och därefter återgår vi till att bara ha pojkfotboll.

Då hade man kanske ändå kommit ur detta med hedern i behåll. Detta är ju dock inte fallet, Gerdsken fortsätter att starta upp flicklag. I år har man startat upp för tjejer födda 2014. Jag funderar på vad ni säger till de föräldrar som kommer med sina förväntansfulla döttrar till deras första fotbollsträning? Berättar ni för dem att de med största sannolikhet kommer att få byta klubb den dagen de ska börja spela 11-manna? Och jag bara undrar, nästa gång det krisar lite i ett killag, då det är för få spelare eller ledare, ska ni försöka slussa in dem i AIF då?

Självklart kommer ni inte att göra det, det är ju skillnad.

Den här texten syftar inte till att hänga ut vare sig HIF eller GBK. Jag vet att ni gör ett jättebra jobb och att ni precis som alla andra fotbollsklubbar kämpar med olika utmaningar. Jag tror inte heller att detta är unika exempel som bara händer i Alingsås. Tyvärr är detta ett strukturellt problem, och det är det jag vill belysa. Killars fotboll värdesätts fortfarande i mångt och mycket högre än tjejers, och det är ett sådant invant beteende att vi ofta inte ens reflekterar över det.

Det är 2020 och vi har kommit en bra bit på vägen, men vi har fortfarande en lång väg kvar att gå.

FAKTA MALIN ROSÈN
Födelseår: 1973.
Familj: Gift med Ola, barnen Ville 17, Tindra 17 och Isak 13.
Bor: Alingsås, vid Gerdsken.
Klubbar i karriären: Flickfotboll i Floda BoIF och ledare i Alingsås KIK. Så ingen jättelång meritlista 😉
Lokal favoritklubb: Alingsås KIK.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Ledare U-laget i Alingsås KIK.

10 tankar på “”Är vi redo för en tvåkönad klubb i Alingsås?””

  1. Tack för din ärlighet, klarsynthet och att du delar den. Det är alltid det vi vill och våra värderingar som i grunden styr det vi gör. Jag fanns med i Holmalunds IF när dam-och flickfotbollen inte kunde vara kvar och utvecklas.

    Svara
  2. Mycket bra skrivet! Det stämmer tyvärr alltför väl. Jag har själv varit i två klubbar där den ena bara ville ha herrlag medans den andra välkomnar båda könen. Gissa vilken klubb jag trivdes bäst i ??

    Svara
  3. Sorgligt att man ska behöva uppleva detta i vårt ”jämställda” samhälle. Så bra skrivet Malin!!💙⭐️💙⭐️

    Svara
  4. Detta kan vara den bästa gästskribenttexten hittills. Tydlig, underhållande men framförallt värdefull. Det är självklart så som du säger, killar hade aldrig blivit utfrysta från en förening på grund av att det inte finns träningstider eller tränare.
    Problemet är strukturellt, dessvärre tar strukturer tid att förändra. Men det är just sånna här texter som skapar förändringar!
    Sen kan man önska att det oftare var män som tog upp strukturella problem som försätter tjejer i dåliga situationer. Men än så länge är det sällsynt. Men vem vet… det kanske kommer det med.

    Svara
  5. Bra skrivet och bra med diskussioner som kanske leder till något som blir bättre.
    Saker som hänt i andra föreningar kan jag inte svara för vad som var bra eller dåligt men den sista historien ang Gerdsken har jag ju varit högst delaktig i.
    Varför dom tog beslut för cirka 8-9 år sedan att starta intagning av flickor vet jag inte då jag var i en övergång mellan P16 och senior på herrsidan och inte så insatt i styrelsearbetet.

    Men har ju haft döttrar födda 06 och 08 som startat upp sin fotboll i GBK och jag har ju vart med lite som hjälptränare i bägge gängen.
    Att 04-05-06 flyttade över till ett samarbete med KIK var ju pga att det var svårt att hitta någon som tog över efter en ledare som haft dom sen starten plus att vi hade svårt att få ihop lag till 11 manna då det stundtals var rejält svårt att få ihop lag på 9manna. När det sen inte fanns några lag ovanför att ”låna” ner eller tillräckligt med flickor under som kunde stötta i så fanns det ju inte så mycket kvar att göra än att söka samarbete och eftersom det bara finns ett lag i staden på ungdomssidan var det ju rätt naturligt med KIK.
    Vad gäller den senaste kullen så har jag vart ansvarig för att leta ledare i nästan 2 säsonger och det har vart i princip omöjligt att hitta en lämplig ledare både externt eller internt i föräldragruppen.
    Att starta upp en säsong utan ledare blir snabbt att flickorna slutar så vi tog ett snabbt beslut att kolla möjligheterna med KIK igen. Aldrig bra med så snabba beslut men jag tog beslutet att vi kanske tappar så få som möjligt med detta upplägg. Rätt eller fel får andra bedöma.
    Bägge mina döttrar och många av deras lagkamrater har väl fällt en och annan tår men efter lite tid verkar allt hur bra som helst. Min känsla har hela tiden varit att så många som möjligt ska kunna lira fotboll och att man inte slutar pga att vi inte hittar vuxna som kan engagera sig i barnens idrott. På pojksidan i GBK på flicksidan i KIK har man ju lyckats med det och det är ju härligt. På flicksidan i GBK har vi haft problem med det i vissa årskullar och det är ju ett svaghetstecken som vi får jobba på.

    Svara
  6. Sen den andra frågan vad som sker om det saknas ledare eller spelare på pojksidan så finns ju alternativet att flytta upp dom ett år eller ner ett år oftast då det har vart enormt mycket mer pojkar än flickor tyvärr i våra unga kullar.
    Men om det inte skulle gå heller så får man ju välja på styva 4-6 årskullar i samma träningsgrupp eller söka samarbete. I den frågan tror jag inte det spelar någon roll om det är flickor eller pojkar vi pratar om utan man vill väl värna om alla fotbollsspelande ungdomar ?
    Jag har iaf som ansvarig för sista flytten försökt göra det bästa av en jobbig situation.

    Sen som avslut kan jag meddela att vad som sägs i en intervju på telefon och vad som skrivs i media inte alltid blir exakt som man sagt eller menar är en helt annan sak.
    Reportage kan ju tolkas och vinklas åt många håll och görs oxå i många fall både som skribent och för den som läser.
    Sitter just nu utanför KIKS stuga och det är en härlig känsla i kroppen när flickorna springer ut med ett leende på läpparna till nya kamrater och en för dom ny hemmaplan.

    Svara
  7. Tack för en utmärkt krönika Malin! Jämställdhetsarbetet inom fotbollen har kommit en bit på vägen… När alla fotbollsspelare har samma lön för samma jobb, samma förutsättningar för utveckling, träning och spel och när huliganerna försvunnit från sporten kommer jag vara nöjd!
    Tillsammans bygger vi ett bättre samhälle!
    Hanna Källberg
    fd ordförande i Alingsås KIK

    Svara

Lämna ett svar till Åsa Svensson Avbryt svar