Henrik Järåsen tar i dag upp sina intryck från de senaste två matcherna som båda haft sina tråkiga inslag.
Fredagkväll, tidig kvällsmatch, dubbla matlådor på jobbet för att det inte finns tid att åka hem mellan jobb och matchsamling. Ombyte, igångsnack, tagga till! Det är match och vi har allt att spela för denna höst trots vårens usla resultat poängmässigt. Promenad till planen, ikväll gäller det. Vi måste vara med från start! 17:45, kvarten kvar till matchstart och värmningen är igång. Inga motståndare på plats, äh! De kommer när som helst.
18:15, publiken är här, domaren är här, kiosken är öppen, vi småvärmer fortsatt med överdragskläderna på. Blir det någon match? Har de ens åkt än? 18:20, fortfarande inga motståndare på plats. 18:25, spelarna anländer, ej ombytta. Lunkar långsamt från bilarna på parkeringen ner mot planen. 18:32 – matchen blåses igång.
Denna fredag går till historien som den mest negativa upplevelse jag någonsin har haft på en fotbollsplan. Det här var alltså bara början.
När all glädje, gemenskap, kämparglöd, laganda, spänning och lir bara slås undan av rejäla övertramp där enskilda individer beter sig fullständigt oacceptabelt, då börjar jag fundera.
De två senaste omgångarna har vi mött två lag som på olika sätt utstrålat mycket negativ energi och liksom dränerat fotbollsspelandet på den positiva energi som den vanligtvis brukar fylla mig med. Det gör ont i mig att se hur vissa spelare uppträder inför sina lagkamrater, motståndare och publik. För två helger sedan spelade vi bortamatch i Borås. Vår motståndare tröttnade mot slutet och resultatet sprang iväg något. Med några minuter kvar av matchen i samband med en avspark efter ett av våra mål bombade en motspelare iväg bollen så långt det bara gick och traskade sedan helt sonika av planen och in i omklädningsrummet. Jag hade brunnit inombords om det var en spelare i mitt eget lag. LAG, vad är det som är så svårt att förstå? Det är ingen individuell sport även om vi i mångt och mycket peppras med individuella prestationer och ofta höjer dessa snarare än ett lags framgångar.
Vår kvällsmatch i förra veckan spelades i slutminuterna i ett fallande mörker. Men mörkret var dock ingenting mot hur nattsvart matchen avslutades.
Det finns spelare i alla lag som ballar ur lite och är orimliga under match, så även i SK Mjörn. På något sätt kan jag tycka att det är en del av fotbollen, klart det ska finnas känslor. Men när vissa spelare inte har några som helst spärrar och inte kan erkänna sina misstag eller be om ursäkt ens efteråt, då har vi ett stort problem.
Har klimatet på matcherna förändrats den senaste tiden eller har vi bara haft oflyt att möta två lag i obalans de senaste två veckorna? Jag hoppas innerligt på det sistnämnda. Vi har alla ett ansvar att agera schysst och visa respekt även om det såklart kan hetta till lite då och då. Seniorfotboll ska inte vara synonymt med bråk och stök, nu höjer vi oss allihop!
Framåt!
Hörde förresten att det ska sparkas boll på Lenavallen på lördag, kom igen! Det blir kul, vi blir ett gäng!
Ses!
FAKTA HENRIK JÄRÅSEN
Födelseår: 1988.
Familj: Fästmö, en son, en dotter.
Bor: Western Ängabo.
Klubbar i karriären: Lysviks IF, IK Östria Lambohov, Rinns AIK, Torsby IF, Tallboda IF, Stigtomta IF, SK Mjörn.
Lokal favoritklubb: Mjörn.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Subjektivt: Destruktiv mittback i SK Mjörn. Objektivt: Näst bäst i Mjörn 2018 enligt spelartruppen. Olle Hedlund är kung!
Låt oss enas om att fotboll är en lagsport och alla ska respektera varandra. Finns massor av alternativa sporter för individualister – löpning, orientering, spjut, diskus, höjdhopp listan är lång. Bra va!?