Efter vinsten i lördags mot Skepplanda BTK så väntar nu ett kval med dubbelmöte mot IFK Nyköping. Klaras detta av den unga men ack så duktiga trupp som Holmalunds damer har haft i år så väntar spel i Elitettan 2016. Jag önskar Holmalunds damer all lycka, och som jag skrev i vintras när spel för Jitex var klart så har de gett mig mer än jag någonsin har kunnat önska, inte bara som fotbollsspelare utan också som människa.
Kanske minns ni när jag inför säsongen 2013 kom till Holmalund och ett reportage om hur jag fann glädjen tillbaka till fotbollen skapade rubrik? Jag hade noll i motivation till fotboll i klubb eller förening, jag hade tunga minnen med mig så någonstans så associerade jag fotboll med något som var betungande. Något väcktes när jag kom till Holmalunds damer. En lust, en glädje, en längtan, något som jag inte hade känt på väldigt, väldigt länge. Jag hade någonstans bland de tunga minnena som jag bar med mig glömt bort vad fotboll faktiskt var, vad det gav mig och vad det egentligen var med denna sport som jag verkligen älskade och uppskattade. Det väckte Holmalunds damlag återigen.
Jag minns hur jag försökte skriva ett fint avslut i vår lagblogg när jag skulle lämna för Jitex. Jag försökte någonstans att sammanfatta mina känslor för Holmalund, som till slut mynnade ut i:
”Tänk. Jag har varit i Holmalund bara två säsonger och jag har redan hunnit vinna en serie och ett kval, en DM-final och ytterligare ett kval. Dessutom fått komma tvåa som nykomlingar i divsion 1. På två fjuttiga år. Hur sjukt är inte det?! Jag själv har utvecklas, både som fotbollsspelare och människa, och jag har framförallt sett så många andra växa.
Det Holmalunds damlag är, det är bara otroligt. Det är en bred och stark trupp där många som egentligen platser i a-laget ”bara” får spela u-lags matcher. Vi tränar ihop, spelar matcher ihop nästan allihopa och vi har så jäkla kul ihop! Det finns inga ord som beskriver detta, som beskriver Holmalunds damer.
Jag är väldigt glad att få ha varit en del utav Holmalunds damlag både säsong 2013 och säsong 2014. Det är fina, varma och alldeles oslagbara minnen som jag alltid kommer bära med mig i mitt hjärta! Tack alla inblandade – ledare, tränare, supportrar och speciellt spelare!”
Som ni säkert förstår så berör Holmalunds damer fortfarande mig. När jag läser gamla blogginlägg, ser tillbaka på bilder eller tänker på alla minnen som jag har från mina rödvita dagar så blir jag nostalgisk. Jag blir gripen, tagen, ja alldeles rörd och varm av lycka.
Då funderar ni alla säkert – varför lämnade hon då, om hon verkligen kände allt det där som hon sitter och beskriver?
Jo allesammans, det ska jag ta och berätta, för det är egentligen av samma orsak som jag skriver detta inlägg.
När en lust väcks så väcks också något mer. Det väcks en hunger, en hunger som kan vara svår att mätta. En hunger efter mer, där man har svårt att finna ett tillstånd där man känner sig nöjd och tillfredsställd. När jag fick höra hur klubben inte stod bakom damernas chans att få Holmalund på kartan igen så ville jag inte vara med på tåget. Och nu pratar jag inte om det vi redan hade lyckats åstadkomma – serieseger i division 2, vinst i ett kval upp till division 1, att leda division 1 som nykomlingar fram tills näst sista omgången och att vinna DM-finalen mot det laget som faktiskt tog sig upp till Elitettan – Nej, det som jag pratar om är det som många kanske redan känner till och har undrat över.
Skulle Holmalund som klubb stå bakom om damerna säsongen 2015 lyckas ta sig till kval och sedan vidare upp i Elitettan? Skulle Holmalund som klubb välja att prioritera om lite, för att ge damerna en chans att sätta Holmalunds IF och Alingsås på fotbollskartan igen?
Vi stod där för nästan ett år sedan exakt. Nu står Holmalund där igen. Förra året var det tveksamt, även om det någonstans då tvingades fram ett ”ja, vi ställer upp” i rädsla av skriverier som annars hade blivit av. I år ryktas det om att Holmalund igen haft möte på möte om en liknande situation skulle uppstå.
Yes Holmalund nu står vi här!
Stöttar ni och ställer ni er bakom damerna att ta sig upp till Elitettan?
Tar ni ert ansvar som klubb och ser lyckan och glädjen i att ett Holmalundslag faktiskt kan få klubben att synas Sverige runt?
Jag tror att de kommer lyckas! De kommer lyckas ännu bättre med stöttning av klubben. Det blir ett bekräftande på att det Holmalunds damer faktiskt har lyckats åstadkomma de tre senaste åren är riktigt, riktigt bra. Utan några egentliga resurser till spelare eller ledare så har de ändå bevisat att de har ambitionen och viljan att nå högt och bli så bra som möjligt. Jag vet att ta steget upp till Elitettan kräver mycket större ekonomiska resurser och att man kanske inte själv kan klara av detta. Men om ni som klubb ställer er bakom damernas framgång och framtida framgång så vet jag också att det ekonomiska kommer att lösa sig. Inte av sig självt, men med hårt jobb. För vem i Alingsås vill inte vara med och sponsra/stötta ett damlag som kommer resa Sverige runt? Vem vill inte göra reklam för sig själv och sitt företag Sverige om, och samtidigt sponsra ett av de 26 bästa damlagen i Sverige?
Se lösningar, inte problem!
Ge svenska folket som stöttar damfotbollen en chans att få ett rött hjärta, precis som jag!
Låt andra att få chansen att få Holmalunds damer i sitt hjärta – Ta ert ansvar!
Tack för förtroendet JP och all respekt till Holmalunds IF.
Jenny Holm
Men herregud , det är damfotboll vi snackar om . Vad är problemet med att förstå vart nivån ligger . Prestationen att ta sig till elitnivå inom damfotboll är ungefär lika stor som å vinna en reservlagsmatch för herrar, det krävs ingenting förutom lite vilja och en trupp . Ge er nu för bövelen och spela för att det är skoj som vilket korplag som helst. Det finns ju ingen konkurrens lägre ner än i eliten för damer så det vore väll konstigt snarare än en succe om inte en serriös klubb som holmalund skulle ta sig dit? Sjukt att ni själva som spelare inte inser det ..
Egentligen ska man ju bemöta sådana obegåvade inlägg med tystnad och totalt ointresse. Men av respekt för de tjejer som lägger ner hundratals träningstimmar varje säsong för att utvecklas och nå sin fulla potential är det svårt att låta bli att svara. Jag har ingen erfarenhet av damfotboll eller vad som krävs för att nå toppen, men med tanke på antalet utövare så tror jag insatsen som krävs är fullt jämförbar med herrfotbollen. Att jämföra ett damlag som satsar mot den yttersta eliten med korp- och reservlagspel på herrsidan är ju bara trams. Prestationen bör ställas mot de insatser och uppoffringar som krävs för att nå framgång och då faller jämförelsen med korpfotboll platt. Jämförelsen av den fysiska och tekniska nivån på herr-och damfotboll är lika ointressant idag som den alltid varit. Det Holmalunds tjejer presterat i år är fantastiskt och jag önskar dem all lycka till i det stundande kvalet.
Dan! Med ditt brinnande engagemang MOT damfotboll borde det finnas lite energi över för faktainsamling. Holmalunds tjejer har under uppbyggnadsperioden inför årets säsong tränat/matchat 6-7 dagar i veckan a’ 1,5-2h per tillfälle. Träningspassen är prestationskrävande varenda ett. De har utöver fotboll och löpning tränat både crossfit och MMAfys för att vara ordentligt förberedda. Hur många herrlag, som inte ligger i den absoluta toppen, ligger på denna träningsmängd? I sommar när de flesta lag hade sommarledigt har Holmalunds tjejer fortsatt att träna. Hela tiden fokuserat och med Prodérs målmedvetna engagemang. Nu när hösten tar vid fortsätter slitet. Först inför det stundande kvalet och sedan inför en het Futsal- och kommande utesäsong 2016.
Dan, ta dig tid och titta i tjejernas kalender och bilda dig en uppfattning om den tid, det slit, det engagemang och den prestation Holmalunds tjejer står bakom. Oavsett om det handlar om damfotboll, herrfotboll, balett eller handboll! Tjejernas prestation är en PRESTATION!
Lycka till i kvalet tjejer och kom igen sponsorer. Ni behövs. Här och nu!
Krille – det är väldigt tråkigt att du väljer att jämföra dam- och herrfotboll då jag själv som damspelare säger att det inte går, då det finns olika förutsättningar för kvinnor respektive män – t.ex de biologiska skillnader. Att ta sig upp till elitnivå är inte bara att ha ett lag, att ha 11 spelare som går ut och spelar av matcher med lite vilja, som jag upplever att du beskriver det. Att vinna match efter match, att vinna en serie, det är en konst i sig, oavsett om det är herr- eller damfotboll som vi pratar om. Man kan vara överlägset bäst som fotbollslag (den fotbollsmässiga och tekniska biten) men då spelar det mentala kanske in. Man kanske inte är bäst fotbollsmässigt men har det mentala och därav kan ta poäng efter poäng. Men i slutändan krävs båda delarna för att orka och klara av att vinna match efter match, att vinna en serie.
Precis som män har olika nivåer så har även damer det. För att nå eliten krävs hård träning, vilja, bra tränare, en förening som prioriterar och ställer sig bakom det ekonomiskt. Jag tror att om du frågar Lotta Schelin, Aslani eller varför inte någon ung spelare som tagit sig in i Damlandslaget nyligen – t.ex Magdalena Eriksson – om vem som helst kan bli proffs så skulle nog svaret enigt bli nej. För viljan att bli bäst är ju den största drivkraften, men det är ju även det för en storspelare som Zlatan. Det krävs sjukt mycket tid, engagemang och vilja att nå eliten, och därtill talang, oavsett vilket kön du har.
Att damfotbollen är betydligt mindre än herrfotbollen är fakta. Men glöm då inte att trots att det finns färre utövare i damfotbollen så det även en liten elit. Det är inte många damspelare som kan leva på sin fotboll. Jag har inga siffror men kanske är det ganska jämförbart om man ser till antalet utövare samt till antalet som lever på fotbollen på herrsidan?
Kul att få diskussioner på texten, det är just därför krönikor skrivs – för att väcka diskussioner!
Må gott allesammans!
Man blir less, på sådana här kommentarer. Man förstår inte heller att många av våra Damlag tränar betydligt fler pass än vad många herrlag gör. Det är ju synd att man även här kan bära mask och på det viset inte stå för sina åsikter. Ni har gjort en fantastisk säsong, jag som ledare i Ulricehamns IFK är glad över att fått möta er i ett antal matcher för det betyder mycket för våra tjejers utveckling. Så tack och lycka till. Ni kommer att fixa det här med eran finna fotboll.
Dan
Krille är nu inbjuden till försäsongsträningarna 2016 i holmalundsdamlag.