I dag är det dags för Ronia Gustafsson att skriva igen. Nu bjuder hon bland annat på lite funderingar kring Alingsåslagens rivalitet på herrsidan.
Hörni!! Jag älskar den här årstiden, den är magisk. Det är grönt och ljust ute, studenttider, matcherna duggar tätt och snart är det midsommar. Kan inte bli så mycket trevligare faktiskt. Sverige är som finast nu. Hoppas ni njuter, för det gör jag.
Något annat njutbart är också att ta en vinst direkt efter en förlust, och det bjöd våra tjejer på senast. En annan viktig vinst var även den mot herrarna på senast väldigt välarrangerade lagaktiviteten som styrdes ihop. Amalia Arvidsson även kallad ”fuskarn” och ”värsta vinnarskallen” tog utan större tvivel hem finalen och årets kanske högsta jubel infall sig på Mjörnvallen och nu står det en pokal inne och skiner i damernas omklädningsrum. Återstå att se om vi kan försvara segern nästa år.
Sedan tänkte jag faktiskt vara lite ifrågasättande och kanske väldigt optimistisk men; kan vi möjligtvis diskutera att herrlagen i Alingsås verkar tycka och alltid kommer att tycka att derbyn är mer prestigefyllt och roligare att spela än att bli ett etablerat lag i en högre division?
Sedan jag började spela fotboll har det egentligen alltid varit tre Alingsås-lag på ungefär samma nivå, där man byter spelare lite titt som tätt och både vinner och förlorar mot de olika lagen. Hur ska man som förening vara den förening som lockar de unga killar som verkligen vill något med sin fotboll? Vad krävs?
Vad tycker ni, du? Jag själv förstår det inte riktigt, vill man inte försöka nå så högt som möjligt? Självklart med en förutsättning att det ska finnas någonstans att spela för alla, oavsett om man vill satsa eller inte då, med flera lag på olika nivåer.
När ska något hända? Vilka kommer vara ledande inom satsningen?
Detta är något som jag tror också självklart måste utvecklas på damsidan, man behöver ha ett bra samarbete klubbar emellan för att det ska generera något till alla nivåer.
Jag tror att Alingsås skulle kunna erbjuda så mycket mer och så mycket bättre fotbollsmässigt. Och för framtida unga spelare, tänk vad roligt att få spela på en hög nivå på hemmaplan ☺
FAKTA RONIA GUSTAFSSON
Födelseår: 1993.
Familj: mamma, pappa och två yngre bröder.
Bor: Alingsås.
Klubbar i karriären: Holmalunds IF, Alingsås FC.
Lokal favoritklubb: AFC så klart.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Assisterande tränare i AFC.
Hopslagna lag brukar inte generera särskilt mycket intresse, man vill ha en personlig förankring i klubben. Jag ser inget egenvärde i att kunna se div 1 istället för div 2/3. Om jag vill se bra fotboll så finns det massor att välja på. Det är inte värt att förstöra 3 gamla föreningar för att nå en lite högre division.