ANNONS:
ANNONS:

”Avsluta nu med respekt och kommunikation tack!”

Mitt på pannan eller en ”dajsare” över kortlinjen.
Ja, bedöm själva vilket.
Här kommer mina tankar om den lokala fotbollen just nu.
En hörna på övertid
Lite trögt och något gnisslande. Men nu har hakarna lyfts bort och Amatörfönstret puttats upp på vid gavel. Mellan den 15 november till 15 december ska det stå öppet. Till stor förtjusning för er med intresse för skvaller inom den lokala fotbollen, men till förbannelse för ideellt arbetande människor i Fotbollssektioner runt om i landet

Vad har vi då att vänta den närmsta tiden? Ja, givetvis kommer det att bytas spelare till höger och vänster. Vissa mer överraskande än andra. Vissa lirare som byter klubb har du aldrig ens hört talas om, medan andra mer namnkunniga spelare får epitetet ”drömvärvning”.
Vi på Lokalfotboll.se ska förstås göra vårt bästa för att redovisa alla rykten och klara övergångar, men det är inte detta jag vill fokusera på i detta inlägg.

Det jag vill fokusera på är orden ”RESPEKT” och ”KOMMUNIKATION”. För även om bristen på detta ger upphov till tjaffs mellan spelare och föreningar vilket leder till fler klick och kommentarer på denna sajt så är det något jag helst undviker denna månad.

För även om det helt klart är spelarnas marknad så här års så innebär detta också otroligt mycket ansvar. Ansvar att behandla såväl sin befintliga klubb såsom andra intresserade klubbar med respekt. Hur gör man det då? Jo, genom bra kommunikation. Man pratar öppet med sin befintliga klubb hur man tänker om sin fotbollsframtid. Har man tänkt att byta klubb eller bara provträna någon annanstans så meddelar man sin klubb om detta.
Visst är det lite jobbigt och blir lite som ”att göra slut” men det är så man ska göra. Så reko måste man vara mot personerna i sin fotbollssektion. Det är nämligen personer där som jobbar förbrilt med att förbereda inför kommande säsong. Och de gör det jobbet helt ideellt!

Spelarnas marknad innebär förstås att det för många klubbar är rena rama mardrömmen för personerna i klubbens Fotbollssektion under Frimånaden.
Vilka spelare stannar, vilka lämnar och vilka kan man knyta till sig som nyförvärv?
Ja, denna tid kan verkligen innebära många sömnlösa nätter för hårt arbetande föreningsmänniskor. Något som du som spelare alltså kan underlätta genom två så enkla ord som respekt och kommunikation.

Men ligger det då inget ansvar på klubbarna under denna månad?
Jo, självklart. Precis samma ledord gäller de personer som är inblandade i klubbens arbete under Frimånaden. Respekt och kommunikation. Både när det kommer till kontakter med spelare såväl som andra klubbar. Behandla dessa som ni själva skulle vilja bli behandlade.
Egentligen är det inte mycket svårare än så…

Förresten. Det här har jag också gått och tänkt på…

——————————————
* Jättetråkigt att Lidköping United skulle tvingas att lägga ner verksamheten. Tycker laget varit en frisk fläkt under åren de spelat och hade några med Unitedhjärtan velat engagera sig kring föreningen hade det nog blivit en fortsättning. Dock bra att inte Per Berntstig och Co. valde att ta över klubben och göra en nysatsning på namnet Heimer. För att citera NLT:s Sportchef Niclas Wejshag ”Det var det dummaste jag hört”
——————————————
* Tyckte verkligen Götenes arrangemang i matchen mot Malmö höll lokal världsklass. Fantastiskt kul att man tog tillvara på chansen när det bjöds storfrämmande. Hela föreningen, ja hela Götene kändes det som stod upp bakom eventet och jag lovar att ingen av de drygt 4 000 i publiken gick hem besvikna.

Götene - Malmö
——————————————
* Om man bestämmer sig tidigt för att fortsätta i en klubb och skriver på tänker man på LAGET före JAGET. Om man väntar med att skriva på för att hålla alla dörrar öppna tänker man på JAGET före LAGET. Svårare än så är det inte…

——————————————
* Otroligt glad att man var på Götene – Malmö FF. Undrar om det någonsin kommer att komma ett Champions League-lag på besök för en tävlingsmatch till oss i den lokala fotbollen. En eftermiddag att minnas!
——————————————
* Har själv någon säsong väntat med att bestämma mig för en fortsättning i min dåvarande klubb. Då var det uppenbart att jag tänkte mer på mig själv än på laget då. Inget jag i efterhand är direkt stolt över…
——————————————
* Blev verkligen förvånad när Zacharias Svensson valde att lämna Rådas damer. Trodde verkligen att det var en relation som skulle hålla i många år.

IMG_0734

——————————————
* Patrik Dahlin tillbaka till Kinne Vedum måste vara en av Frimånadens bästa värvningar än så länge. Håller han samma form som i år med Götene är Kinne Vedum en given toppkandidat i Lidköpingssexan.
——————————————
* Var inte på Gauthiods Årsfest, men efter att ha sett både filmer och bilder från kvällen så hade man verkligen velat vara på plats. Nog många klubbar som borde snegla lite på vad man gör borta i Grästorp när det vankas Årsfest.
——————————————
* Att få höra Champions League-hymnen live på ett kokande Swedbank Arena var verkligen mäktigt. Att också få se Zlatan live för första gången var också en fantastisk upplevelse.
IMG_0579
——————————————
* Vilka har störst chans att skrälla? Götene i Svenska Cupen mot Malmö, eller Malmö i Champions League mot PSG?
——————————————
* Upplever en något lugnare Frimånad än de senaste åren. Men två veckor återstår och mycket kan hända…
——————————————

Nå? Var detta en dajsare över kortlinjen, eller en hörna som prickade rätt? Kommentera gärna!

28 tankar på “”Avsluta nu med respekt och kommunikation tack!”

  1. Hej Jesper,

    Tack för en bra krönika, och framför allt ett gediget jobb med denna hemsida. Du efterlyste några kommentarer, och jag bidrar gärna med en sådan.

    För det första skriver jag helt under på det du skriver om öppenheten och ärligheten som bör finnas när man provtränar med andra klubbar, vill byta klubb etc. Öppen kommunikation tror jag alltid är en grogrund till stabila relationer, även fast man har olika åsikter. Om nu någon tar illa upp för att den genuina känslan är att man vill prova något nytt, så är det snarare den personens problem.

    Samtidigt skulle jag vilja binda ihop detta med ett av dina andra påståenden i krönikan, att folk som bestämmer sig tidigt och skriver på tar laget före jaget och vice versa. Eller egentligen skulle jag vilja angripa hela företeelsen av definitionen ”laget före jaget”, som man flitigt har hört genom åren.

    Vad betyder definitionen egentligen? Att man alltid skall sätta sina egna preferenser åt sidan, och endast göra det som är bäst för laget? Är det en realistisk tanke? Ja, många skulle säkert svara mig att det finns människor som gör ”allt” för den och den klubben etc etc, och givetvis är det så. Men i grunden tror jag alla människor söker efter en tillhörighet, ett ställe att skapa sin identitet på och så vidare. Att den möjligheten bara skulle finnas vid en speciell klubb i hela världen är ju inte logisk. Därför tror jag just många med stort föreningshjärta i diverse klubbar projicerar och överför sina egna höga tankar och värderingar om sin klubb till andra. Man får vissa att känna skam eller skuld för att de överhuvudtaget kan komma på tanken att gå till grannklubben och så vidare. Men vem kan egentligen klandra den som söker att finna sin egen identitet och tillhörighet.

    De stora frågor klubbar skall ställa sig när någon vill lämna eller pröva nytt tycker jag är följande; ”vad hade vi kunnat göra annorlunda för att denna person skulle vilja stanna?” och ”vad är det som driver denna person till att vilja lämna oss?” Egentligen samma typ av frågor, men med skillnaden att fråga 1 fokuserar på ”brister” i den egna föreningen och fråga 2 mer på den inneboende kraften och nyfikenheten i personen som vill lämna.

    Jag skulle alltid vilja säga att jaget går före laget. Man kan göra en maskinmetaforisk liknelse där maskinen är själva laget. För att maskinen skall fungera optimalt behöver du underhålla alla dess beståndsdelar. Du behöver smörja och se efter alla komponenter för att maskinen skall fungera på bästa sätt. Likadant är det i ett fotbollslag eller för exempel i din arbetsgrupp på jobbet. Ledaren/tränaren behöver fokusera på alla individer, ge alla de verktyg och förutsättningar den behöver för att kunna prestera så bra som möjligt. När du sedan har gjort allt detta fungerar ”laget” så optimalt som möjligt. Min åsikt är att med inställningen ”laget går före jaget” så glömmer man bort att ge alla individer i gruppen potential att blomstra. Om alla förväntas göra, springa, agera och bete sig på samma sätt som glömmer man bort det mest fantastiska som finns med att vara människa; att vi är olika och kan dra lärdom av varandra. Följaktligen tror jag således att någon som fokuserar i första hand på individen får en mer dynamisk och utvecklande tillvaro, både på planen och i omklädningsrummet.

    Och som svar på ditt påstående att man tar jaget före laget om man väntar med att skriva på så är jag benägen att hålla med. Dock anser jag inte det vara negativt, utan en logisk produkt av att alla människor söker och vill finna sitt eget smultronställe. Och jag skulle också vilja påstå att de som skriver på tidigt också tar jaget före laget; de har nämligen redan funnit sitt smultronställe.

    Tack för ordet, och tack återigen för att du lyfter lokalfotbollen.

    //Christian Luisa

    • Fantastiskt tänkvärda ord Christian!
      Håller med dig i mycket. Inte minst i det faktum att klubbar som tappar spelare bör rannsaka sig själva också. Har vi verkligen den bästa produkten och har vi hängt med i den utveckling där vi ger varje individ uppmärksamhet utifrån just hans/hennes behov. Det är som sagt spelarnas marknad och då gäller det att anpassa sig till det – vare sig man vill eller ej. Att sedan individanpassa budskap och kommunikation är ett måste för att nå framgång som lag.

      Till sist. Det med smultronställe kändes som en bra liknelse. Kände igen mig!

  2. Hej Jesper,

    Tack för en bra krönika, och framför allt ett gediget jobb med denna hemsida. Du efterlyste några kommentarer, och jag bidrar gärna med en sådan.

    För det första skriver jag helt under på det du skriver om öppenheten och ärligheten som bör finnas när man provtränar med andra klubbar, vill byta klubb etc. Öppen kommunikation tror jag alltid är en grogrund till stabila relationer, även fast man har olika åsikter. Om nu någon tar illa upp för att den genuina känslan är att man vill prova något nytt, så är det snarare den personens problem.

    Samtidigt skulle jag vilja binda ihop detta med ett av dina andra påståenden i krönikan, att folk som bestämmer sig tidigt och skriver på tar laget före jaget och vice versa. Eller egentligen skulle jag vilja angripa hela företeelsen av definitionen ”laget före jaget”, som man flitigt har hört genom åren.

    Vad betyder definitionen egentligen? Att man alltid skall sätta sina egna preferenser åt sidan, och endast göra det som är bäst för laget? Är det en realistisk tanke? Ja, många skulle säkert svara mig att det finns människor som gör ”allt” för den och den klubben etc etc, och givetvis är det så. Men i grunden tror jag alla människor söker efter en tillhörighet, ett ställe att skapa sin identitet på och så vidare. Att den möjligheten bara skulle finnas vid en speciell klubb i hela världen är ju inte logisk. Därför tror jag just många med stort föreningshjärta i diverse klubbar projicerar och överför sina egna höga tankar och värderingar om sin klubb till andra. Man får vissa att känna skam eller skuld för att de överhuvudtaget kan komma på tanken att gå till grannklubben och så vidare. Men vem kan egentligen klandra den som söker att finna sin egen identitet och tillhörighet.

    De stora frågor klubbar skall ställa sig när någon vill lämna eller pröva nytt tycker jag är följande; ”vad hade vi kunnat göra annorlunda för att denna person skulle vilja stanna?” och ”vad är det som driver denna person till att vilja lämna oss?” Egentligen samma typ av frågor, men med skillnaden att fråga 1 fokuserar på ”brister” i den egna föreningen och fråga 2 mer på den inneboende kraften och nyfikenheten i personen som vill lämna.

    Jag skulle alltid vilja säga att jaget går före laget. Man kan göra en maskinmetaforisk liknelse där maskinen är själva laget. För att maskinen skall fungera optimalt behöver du underhålla alla dess beståndsdelar. Du behöver smörja och se efter alla komponenter för att maskinen skall fungera på bästa sätt. Likadant är det i ett fotbollslag eller för exempel i din arbetsgrupp på jobbet. Ledaren/tränaren behöver fokusera på alla individer, ge alla de verktyg och förutsättningar den behöver för att kunna prestera så bra som möjligt. När du sedan har gjort allt detta fungerar ”laget” så optimalt som möjligt. Min åsikt är att med inställningen ”laget går före jaget” så glömmer man bort att ge alla individer i gruppen potential att blomstra. Om alla förväntas göra, springa, agera och bete sig på samma sätt som glömmer man bort det mest fantastiska som finns med att vara människa; att vi är olika och kan dra lärdom av varandra. Följaktligen tror jag således att någon som fokuserar i första hand på individen får en mer dynamisk och utvecklande tillvaro, både på planen och i omklädningsrummet.

    Och som svar på ditt påstående att man tar jaget före laget om man väntar med att skriva på så är jag benägen att hålla med. Dock anser jag inte det vara negativt, utan en logisk produkt av att alla människor söker och vill finna sitt eget smultronställe. Och jag skulle också vilja påstå att de som skriver på tidigt också tar jaget före laget; de har nämligen redan funnit sitt smultronställe.

    Tack för ordet, och tack återigen för att du lyfter lokalfotbollen.

    //Christian Luisa

    • Fantastiskt tänkvärda ord Christian!
      Håller med dig i mycket. Inte minst i det faktum att klubbar som tappar spelare bör rannsaka sig själva också. Har vi verkligen den bästa produkten och har vi hängt med i den utveckling där vi ger varje individ uppmärksamhet utifrån just hans/hennes behov. Det är som sagt spelarnas marknad och då gäller det att anpassa sig till det – vare sig man vill eller ej. Att sedan individanpassa budskap och kommunikation är ett måste för att nå framgång som lag.

      Till sist. Det med smultronställe kändes som en bra liknelse. Kände igen mig!

  3. Först och främst, mycket bra skrivet både Jesper och Christian. Två träffsäkra inlägg/krönikor. Fotbollen har kommit dit mer och mer att spelaren står sig själv närmast helt klart. Man spelar där man har sina vänner och där man mår bra. Inget snack. Vankas det några korvören i arvode eller ett par fria skor hos grannklubben byts det direkt. Gärna ett steg i sidled till en konkurrent i samma serie. Det som gör mest ont i mig är att unga spelare som kunde spelat högre upp varvar ned i lag alldeles för tidigt och sväljer betet med lite fickpengar som ersättning.

    Vanligt är också att spelare kan ha gått skadad en kortare period och när den sedan kommer i träning tror den att den kan gå in i en ordinarie startuppställning efter en träning. Får spelaren inget gehör från tränaren slutar den mitt i säsongen och lämnar lag och tränare i sticket. Kamratligt så det förslår?

    Vill avsluta detta inlägg med att hylla alla de människor som hjälper till i den lokala fotbollens fotbollssektioner. Speciellt ni som arbetar i klubbar med begränsade resurser och en mindre fungerande ungdomsverksamhet. Att ideellt ringa runt samtal efter samtal och fråga egna spelare om de skall stanna eller utnyttja frimånaden och kliva över till konkurrerande grannklubben måste kräva ett psyke av stål. All heder åt er!
    Har jag fel?

  4. Först och främst, mycket bra skrivet både Jesper och Christian. Två träffsäkra inlägg/krönikor. Fotbollen har kommit dit mer och mer att spelaren står sig själv närmast helt klart. Man spelar där man har sina vänner och där man mår bra. Inget snack. Vankas det några korvören i arvode eller ett par fria skor hos grannklubben byts det direkt. Gärna ett steg i sidled till en konkurrent i samma serie. Det som gör mest ont i mig är att unga spelare som kunde spelat högre upp varvar ned i lag alldeles för tidigt och sväljer betet med lite fickpengar som ersättning.

    Vanligt är också att spelare kan ha gått skadad en kortare period och när den sedan kommer i träning tror den att den kan gå in i en ordinarie startuppställning efter en träning. Får spelaren inget gehör från tränaren slutar den mitt i säsongen och lämnar lag och tränare i sticket. Kamratligt så det förslår?

    Vill avsluta detta inlägg med att hylla alla de människor som hjälper till i den lokala fotbollens fotbollssektioner. Speciellt ni som arbetar i klubbar med begränsade resurser och en mindre fungerande ungdomsverksamhet. Att ideellt ringa runt samtal efter samtal och fråga egna spelare om de skall stanna eller utnyttja frimånaden och kliva över till konkurrerande grannklubben måste kräva ett psyke av stål. All heder åt er!
    Har jag fel?

  5. Först och främst, mycket bra skrivet både Jesper och Christian. Två träffsäkra inlägg/krönikor. Fotbollen har kommit dit mer och mer att spelaren står sig själv närmast helt klart. Man spelar där man har sina vänner och där man mår bra. Inget snack. Vankas det några korvören i arvode eller ett par fria skor hos grannklubben byts det direkt. Gärna ett steg i sidled till en konkurrent i samma serie. Det som gör mest ont i mig är att unga spelare som kunde spelat högre upp varvar ned i lag alldeles för tidigt och sväljer betet med lite fickpengar som ersättning.

    Vanligt är också att spelare kan ha gått skadad en kortare period och när den sedan kommer i träning tror den att den kan gå in i en ordinarie startuppställning efter en träning. Får spelaren inget gehör från tränaren slutar den mitt i säsongen och lämnar lag och tränare i sticket. Kamratligt så det förslår?

    Vill avsluta detta inlägg med att hylla alla de människor som hjälper till i den lokala fotbollens fotbollssektioner. Speciellt ni som arbetar i klubbar med begränsade resurser och en mindre fungerande ungdomsverksamhet. Att ideellt ringa runt samtal efter samtal och fråga egna spelare om de skall stanna eller utnyttja frimånaden och kliva över till konkurrerande grannklubben måste kräva ett psyke av stål. All heder åt er!
    Har jag fel?

  6. Mycket bra skrivna inlägg alla tre!!!

    Jag håller med om att det är trist att pengar kommer in i bilden och i vissa fall får talanger att varva ner och träna mindre i den ålder de ska träna och utvecklas som mest! Det kan inte vara ett sätt som utvecklar svensk fotboll! Att jobba i en förening har många glädjeämnen men Frimånaden är ärligt talat en lång pina. Som förening är man till sist helt utlämnad till att det handlar om spelarnas marknad!!!

  7. Mycket bra skrivna inlägg alla tre!!!

    Jag håller med om att det är trist att pengar kommer in i bilden och i vissa fall får talanger att varva ner och träna mindre i den ålder de ska träna och utvecklas som mest! Det kan inte vara ett sätt som utvecklar svensk fotboll! Att jobba i en förening har många glädjeämnen men Frimånaden är ärligt talat en lång pina. Som förening är man till sist helt utlämnad till att det handlar om spelarnas marknad!!!

  8. Mycket bra skrivna inlägg alla tre!!!

    Jag håller med om att det är trist att pengar kommer in i bilden och i vissa fall får talanger att varva ner och träna mindre i den ålder de ska träna och utvecklas som mest! Det kan inte vara ett sätt som utvecklar svensk fotboll! Att jobba i en förening har många glädjeämnen men Frimånaden är ärligt talat en lång pina. Som förening är man till sist helt utlämnad till att det handlar om spelarnas marknad!!!

  9. Jättebra inlägg alla!
    Jag definierar mig med värderingar som Jesper. Har själv tillhört samma förening i alla år. Därför var det intressant att läsa Christians krönika som fick mig att ta in andra perspektiv. Det är också då debatten kan pågå i en mycket trevlig ton.
    Jag har alltid brunnit för ordspråket: ”Vad kan jag göra för att bidra?”. Den ”falangen” människor går att hitta många av när man sympatiserar med ”Jespers falang” så att säga. Nutidens ungdomar har ju i ett söndercurlat samhälle dock utvecklats till precis tvärtom, dvs ”vad kan jag få här då?”. Kan man generalisera med att säga att ”Christians falang” mer har accepterat detta och anpassar sig bättre till denna verklighet än vad jag och ”Jespers falang” känner att jag gör?
    På något sätt kämpar jag med näbbar och klor och försöker att göra vad jag kan för att påverka och resonera med dagens ungdom för att få dem att bli mera som jag, dvs laget före jaget. Resonemang som ”Ni måste också hjälpa till att jobba ideellt och kan inte bara tro att ni kan komma och gå som ni vill här på idrottsplatsen?” etc. Det finns inget rätt eller fel här. Ska man anpassa sig till den verklighet som råder eller skall man försöka ändra på den?
    Mitt val är enkelt. Men jag har också det större perspektivet i åtanke än den enskilde spelarens ”lättja” och beslut ”vind för våg” där denne spelare vill kunna komma och gå som den vill och byter klubb inför varje säsong.
    Om dagens ungdom fortsätter som de gör så kommer tillslut alla hårt ideellt arbetande människor som bär upp föreningarna att tröttna och för föreningens fortlevnad krävs då att den söndercurlade generationen blir den som själva ändrar sitt beteende och själva intar styrelseplatser och agerar ideellt. Tyvärr är det en utopi. Går att resonera hur länge som helst. Jag har nog fått ut mitt budskap

    • Hej Stefan,

      Intressant att läsa dina synpunkter. Det jobb du och andra eldsjälar gör är värd all form av respekt. Jag har ett par funderingar efter att ha läst ditt inlägg, och fortsätter gärna den lilla debatten efter Jespers skickliga krönika.

      Angående ditt påstående att dagens ungdom inte frågar själv ”vad de kan bidra med”. Här tror jag det återigen handlar om vilket fokus man sätter från början. Med all respekt för dig, men jag tror ingen i dag vill höra ”ni måste också hjälpa till att jobba ideellt och kan inte bara tro att ni kan komma och gå som ni vill här på idrottsplatsen”. I stället, tror jag, att om man sätter individen i fokus, och börjar dialogen med vad personen själv behöver för att trivas så kan man sedan nå succé med att få personen att hjälpa till ideellt. Jag tror alla människor vill trivas, och få trivs nog om krav föreligger och dessutom någon försöker ändra på en.

      Sen har jag också en fundering angående den påstådda ”söndercurlade generationen” som man ofta har hört de senaste åren. Är verkligen dagens ungdom söndercurlade? Kan det vara så att dagens yngre generation har så ofantligt mycket mer stimuli att ta ställning till, som gör att de faktiskt kan välja och vraka och ”veta vad de vill ha”. Me den digitala revolutionen har kommunikation och möjligheter som inte fanns på kartan för bara 20-25 år sedan öppnats. Det är lättare att kommunicera på alla plan, och det medför också större rörlighet och kontaktnät hos individen. Detta är givetvis en viktig parameter att ta ställning till när dagens föräldrar uppfostrar sina barn. Förolämpar man inte således dessa föräldrar när man kallar deras barn ”söndercurlade”? Kan det inte i stället vara så att samhället har ändrat skepnad? Jag tror nämligen inte på att dagens föräldrar skulle vara sämre på att uppfostra sina barn än tidigare generationer.

      Sen en sista tanke angående det du skriver att det är en utopi att dagens ungdomar skulle sitta i styrelser i framtiden etc. Jag tror man i stället får ha i beaktande att världen är föränderlig, utveckling sker hela tiden och människor ”rör” på sig. Om jag till exempel tittar på min egen klubb, IK Gauthiod, så bildades den 1924. Den är alltså 91 år gammal. Hur gammal är vår planet, Tellus? Cirka fyra miljarder år gammal. IK Gauthiod har följaktligen funnits 0,00000002275 % utav jordens totala tid. Vad är det som säger att det är viktigt för jordens fortlevnad att föreningen finns kvar? Ingenting!

      Detta låter kanske flummigt, men det jag vill komma fram till är att jag tror ingenting behöver säga att dagens system eller tillstånd av hur personer arbetar i föreningar är allmängiltigt för en fungerande tillvaro för kommande generationer. Vi lever som sagt en väldigt kort tid, utveckling sker hela tiden och kommer fortsätta göra så, med eller utan ideella i föreningsstyrelser eller till och med med eller utan föreningar i den form vi känner till dem i dag.

      Med vänliga hälsningar
      Christian Luisa

  10. Jättebra inlägg alla!
    Jag definierar mig med värderingar som Jesper. Har själv tillhört samma förening i alla år. Därför var det intressant att läsa Christians krönika som fick mig att ta in andra perspektiv. Det är också då debatten kan pågå i en mycket trevlig ton.
    Jag har alltid brunnit för ordspråket: ”Vad kan jag göra för att bidra?”. Den ”falangen” människor går att hitta många av när man sympatiserar med ”Jespers falang” så att säga. Nutidens ungdomar har ju i ett söndercurlat samhälle dock utvecklats till precis tvärtom, dvs ”vad kan jag få här då?”. Kan man generalisera med att säga att ”Christians falang” mer har accepterat detta och anpassar sig bättre till denna verklighet än vad jag och ”Jespers falang” känner att jag gör?
    På något sätt kämpar jag med näbbar och klor och försöker att göra vad jag kan för att påverka och resonera med dagens ungdom för att få dem att bli mera som jag, dvs laget före jaget. Resonemang som ”Ni måste också hjälpa till att jobba ideellt och kan inte bara tro att ni kan komma och gå som ni vill här på idrottsplatsen?” etc. Det finns inget rätt eller fel här. Ska man anpassa sig till den verklighet som råder eller skall man försöka ändra på den?
    Mitt val är enkelt. Men jag har också det större perspektivet i åtanke än den enskilde spelarens ”lättja” och beslut ”vind för våg” där denne spelare vill kunna komma och gå som den vill och byter klubb inför varje säsong.
    Om dagens ungdom fortsätter som de gör så kommer tillslut alla hårt ideellt arbetande människor som bär upp föreningarna att tröttna och för föreningens fortlevnad krävs då att den söndercurlade generationen blir den som själva ändrar sitt beteende och själva intar styrelseplatser och agerar ideellt. Tyvärr är det en utopi. Går att resonera hur länge som helst. Jag har nog fått ut mitt budskap

    • Hej Stefan,

      Intressant att läsa dina synpunkter. Det jobb du och andra eldsjälar gör är värd all form av respekt. Jag har ett par funderingar efter att ha läst ditt inlägg, och fortsätter gärna den lilla debatten efter Jespers skickliga krönika.

      Angående ditt påstående att dagens ungdom inte frågar själv ”vad de kan bidra med”. Här tror jag det återigen handlar om vilket fokus man sätter från början. Med all respekt för dig, men jag tror ingen i dag vill höra ”ni måste också hjälpa till att jobba ideellt och kan inte bara tro att ni kan komma och gå som ni vill här på idrottsplatsen”. I stället, tror jag, att om man sätter individen i fokus, och börjar dialogen med vad personen själv behöver för att trivas så kan man sedan nå succé med att få personen att hjälpa till ideellt. Jag tror alla människor vill trivas, och få trivs nog om krav föreligger och dessutom någon försöker ändra på en.

      Sen har jag också en fundering angående den påstådda ”söndercurlade generationen” som man ofta har hört de senaste åren. Är verkligen dagens ungdom söndercurlade? Kan det vara så att dagens yngre generation har så ofantligt mycket mer stimuli att ta ställning till, som gör att de faktiskt kan välja och vraka och ”veta vad de vill ha”. Me den digitala revolutionen har kommunikation och möjligheter som inte fanns på kartan för bara 20-25 år sedan öppnats. Det är lättare att kommunicera på alla plan, och det medför också större rörlighet och kontaktnät hos individen. Detta är givetvis en viktig parameter att ta ställning till när dagens föräldrar uppfostrar sina barn. Förolämpar man inte således dessa föräldrar när man kallar deras barn ”söndercurlade”? Kan det inte i stället vara så att samhället har ändrat skepnad? Jag tror nämligen inte på att dagens föräldrar skulle vara sämre på att uppfostra sina barn än tidigare generationer.

      Sen en sista tanke angående det du skriver att det är en utopi att dagens ungdomar skulle sitta i styrelser i framtiden etc. Jag tror man i stället får ha i beaktande att världen är föränderlig, utveckling sker hela tiden och människor ”rör” på sig. Om jag till exempel tittar på min egen klubb, IK Gauthiod, så bildades den 1924. Den är alltså 91 år gammal. Hur gammal är vår planet, Tellus? Cirka fyra miljarder år gammal. IK Gauthiod har följaktligen funnits 0,00000002275 % utav jordens totala tid. Vad är det som säger att det är viktigt för jordens fortlevnad att föreningen finns kvar? Ingenting!

      Detta låter kanske flummigt, men det jag vill komma fram till är att jag tror ingenting behöver säga att dagens system eller tillstånd av hur personer arbetar i föreningar är allmängiltigt för en fungerande tillvaro för kommande generationer. Vi lever som sagt en väldigt kort tid, utveckling sker hela tiden och kommer fortsätta göra så, med eller utan ideella i föreningsstyrelser eller till och med med eller utan föreningar i den form vi känner till dem i dag.

      Med vänliga hälsningar
      Christian Luisa

  11. Jättebra inlägg alla!
    Jag definierar mig med värderingar som Jesper. Har själv tillhört samma förening i alla år. Därför var det intressant att läsa Christians krönika som fick mig att ta in andra perspektiv. Det är också då debatten kan pågå i en mycket trevlig ton.
    Jag har alltid brunnit för ordspråket: ”Vad kan jag göra för att bidra?”. Den ”falangen” människor går att hitta många av när man sympatiserar med ”Jespers falang” så att säga. Nutidens ungdomar har ju i ett söndercurlat samhälle dock utvecklats till precis tvärtom, dvs ”vad kan jag få här då?”. Kan man generalisera med att säga att ”Christians falang” mer har accepterat detta och anpassar sig bättre till denna verklighet än vad jag och ”Jespers falang” känner att jag gör?
    På något sätt kämpar jag med näbbar och klor och försöker att göra vad jag kan för att påverka och resonera med dagens ungdom för att få dem att bli mera som jag, dvs laget före jaget. Resonemang som ”Ni måste också hjälpa till att jobba ideellt och kan inte bara tro att ni kan komma och gå som ni vill här på idrottsplatsen?” etc. Det finns inget rätt eller fel här. Ska man anpassa sig till den verklighet som råder eller skall man försöka ändra på den?
    Mitt val är enkelt. Men jag har också det större perspektivet i åtanke än den enskilde spelarens ”lättja” och beslut ”vind för våg” där denne spelare vill kunna komma och gå som den vill och byter klubb inför varje säsong.
    Om dagens ungdom fortsätter som de gör så kommer tillslut alla hårt ideellt arbetande människor som bär upp föreningarna att tröttna och för föreningens fortlevnad krävs då att den söndercurlade generationen blir den som själva ändrar sitt beteende och själva intar styrelseplatser och agerar ideellt. Tyvärr är det en utopi. Går att resonera hur länge som helst. Jag har nog fått ut mitt budskap

    • Hej Stefan,

      Intressant att läsa dina synpunkter. Det jobb du och andra eldsjälar gör är värd all form av respekt. Jag har ett par funderingar efter att ha läst ditt inlägg, och fortsätter gärna den lilla debatten efter Jespers skickliga krönika.

      Angående ditt påstående att dagens ungdom inte frågar själv ”vad de kan bidra med”. Här tror jag det återigen handlar om vilket fokus man sätter från början. Med all respekt för dig, men jag tror ingen i dag vill höra ”ni måste också hjälpa till att jobba ideellt och kan inte bara tro att ni kan komma och gå som ni vill här på idrottsplatsen”. I stället, tror jag, att om man sätter individen i fokus, och börjar dialogen med vad personen själv behöver för att trivas så kan man sedan nå succé med att få personen att hjälpa till ideellt. Jag tror alla människor vill trivas, och få trivs nog om krav föreligger och dessutom någon försöker ändra på en.

      Sen har jag också en fundering angående den påstådda ”söndercurlade generationen” som man ofta har hört de senaste åren. Är verkligen dagens ungdom söndercurlade? Kan det vara så att dagens yngre generation har så ofantligt mycket mer stimuli att ta ställning till, som gör att de faktiskt kan välja och vraka och ”veta vad de vill ha”. Me den digitala revolutionen har kommunikation och möjligheter som inte fanns på kartan för bara 20-25 år sedan öppnats. Det är lättare att kommunicera på alla plan, och det medför också större rörlighet och kontaktnät hos individen. Detta är givetvis en viktig parameter att ta ställning till när dagens föräldrar uppfostrar sina barn. Förolämpar man inte således dessa föräldrar när man kallar deras barn ”söndercurlade”? Kan det inte i stället vara så att samhället har ändrat skepnad? Jag tror nämligen inte på att dagens föräldrar skulle vara sämre på att uppfostra sina barn än tidigare generationer.

      Sen en sista tanke angående det du skriver att det är en utopi att dagens ungdomar skulle sitta i styrelser i framtiden etc. Jag tror man i stället får ha i beaktande att världen är föränderlig, utveckling sker hela tiden och människor ”rör” på sig. Om jag till exempel tittar på min egen klubb, IK Gauthiod, så bildades den 1924. Den är alltså 91 år gammal. Hur gammal är vår planet, Tellus? Cirka fyra miljarder år gammal. IK Gauthiod har följaktligen funnits 0,00000002275 % utav jordens totala tid. Vad är det som säger att det är viktigt för jordens fortlevnad att föreningen finns kvar? Ingenting!

      Detta låter kanske flummigt, men det jag vill komma fram till är att jag tror ingenting behöver säga att dagens system eller tillstånd av hur personer arbetar i föreningar är allmängiltigt för en fungerande tillvaro för kommande generationer. Vi lever som sagt en väldigt kort tid, utveckling sker hela tiden och kommer fortsätta göra så, med eller utan ideella i föreningsstyrelser eller till och med med eller utan föreningar i den form vi känner till dem i dag.

      Med vänliga hälsningar
      Christian Luisa

  12. Mkt välskrivet Jesper men också kloka kommentarer om hur det rent faktiskt är!

    Jag skulle vilja ställa en fråga till alla här om hur vi ska få ungdomsfotbollen att blomstra i så många klubbar som möjligt på alla nivåer? Idag får vi som har ett F – 15 resa i hela Västergötland för att få motstånd vi behöver fler lokala lag och det är inte mycket bättre på pojksidan! Vi behöver här ett större samarbete med de stora ungklubbarna i stan som LFK och Råda! Idag slutar alldeles för många i unga åldrar det är förödande för både elit- och breddfotbollen !

  13. Mkt välskrivet Jesper men också kloka kommentarer om hur det rent faktiskt är!

    Jag skulle vilja ställa en fråga till alla här om hur vi ska få ungdomsfotbollen att blomstra i så många klubbar som möjligt på alla nivåer? Idag får vi som har ett F – 15 resa i hela Västergötland för att få motstånd vi behöver fler lokala lag och det är inte mycket bättre på pojksidan! Vi behöver här ett större samarbete med de stora ungklubbarna i stan som LFK och Råda! Idag slutar alldeles för många i unga åldrar det är förödande för både elit- och breddfotbollen !

  14. Mkt välskrivet Jesper men också kloka kommentarer om hur det rent faktiskt är!

    Jag skulle vilja ställa en fråga till alla här om hur vi ska få ungdomsfotbollen att blomstra i så många klubbar som möjligt på alla nivåer? Idag får vi som har ett F – 15 resa i hela Västergötland för att få motstånd vi behöver fler lokala lag och det är inte mycket bättre på pojksidan! Vi behöver här ett större samarbete med de stora ungklubbarna i stan som LFK och Råda! Idag slutar alldeles för många i unga åldrar det är förödande för både elit- och breddfotbollen !

  15. Hej! Kloka inlägg, men funderar om det finns någon fotbollsspelare i världen som tänker på
    ”laget före jaget” i en kontraktsförhandling som är individuellt?
    Tycker inlägget ska riktas mot föreningar i de lägre nivåerna för högre upp jobbas det med annat tänk.

    Är lite intressant att du ägnar en helsida om detta problem när vi har större problem som att 12 åringar inte får vara bra längre.

    Trevlig helg!
    / Gurra

  16. Hej! Kloka inlägg, men funderar om det finns någon fotbollsspelare i världen som tänker på
    ”laget före jaget” i en kontraktsförhandling som är individuellt?
    Tycker inlägget ska riktas mot föreningar i de lägre nivåerna för högre upp jobbas det med annat tänk.

    Är lite intressant att du ägnar en helsida om detta problem när vi har större problem som att 12 åringar inte får vara bra längre.

    Trevlig helg!
    / Gurra

  17. Hej! Kloka inlägg, men funderar om det finns någon fotbollsspelare i världen som tänker på
    ”laget före jaget” i en kontraktsförhandling som är individuellt?
    Tycker inlägget ska riktas mot föreningar i de lägre nivåerna för högre upp jobbas det med annat tänk.

    Är lite intressant att du ägnar en helsida om detta problem när vi har större problem som att 12 åringar inte får vara bra längre.

    Trevlig helg!
    / Gurra

  18. Stefan du beskriver väl vad kontentan blir av alla föreningsbyten! Jag tillhör också Jespers falang men Luisas inlägg var tankeväckande ändå och dessutom i en trevlig och resonabel ton!

    Den stora frågan i framtiden är hur man ska få folk att jobba idellt i styrelser och fotbollssektioner ? För utan dem inga fotbollsklubbar hur löses detta??? Kolla snittåldern i våra föreningar på dessa poster så förstår ni.

  19. Stefan du beskriver väl vad kontentan blir av alla föreningsbyten! Jag tillhör också Jespers falang men Luisas inlägg var tankeväckande ändå och dessutom i en trevlig och resonabel ton!

    Den stora frågan i framtiden är hur man ska få folk att jobba idellt i styrelser och fotbollssektioner ? För utan dem inga fotbollsklubbar hur löses detta??? Kolla snittåldern i våra föreningar på dessa poster så förstår ni.

  20. Stefan du beskriver väl vad kontentan blir av alla föreningsbyten! Jag tillhör också Jespers falang men Luisas inlägg var tankeväckande ändå och dessutom i en trevlig och resonabel ton!

    Den stora frågan i framtiden är hur man ska få folk att jobba idellt i styrelser och fotbollssektioner ? För utan dem inga fotbollsklubbar hur löses detta??? Kolla snittåldern i våra föreningar på dessa poster så förstår ni.

Lämna en kommentar