ANNONS:
ANNONS:

”Det finns inget annat på kartan än serieseger”

Fredagsstafetten är tillbaka efter ett kortare juluppehåll. Denna gång med Trässbergs nye tränare David Milos. För Lokalfotboll.se berättar David om sin långa karriär som spelare, hur viktigt Lofas inomhusturnering egentligen är och målet att vinna division sex med Trässberg.

DAVID MILOS, 44 år, tränare i Trässberg, sambo, två barn, två bonusbarn, bor i Tofta i Lidköping, jobbar som Säljledare på Misco, promenader och matlagning är fritidsintressen, håller skottet i krysset från 35 meter med Heimer i derbyt mot Götene 1989 som bästa fotbollsminne och duon Jörgen Dunberg och Jens Lidholm som de bästa spelarna han spelat tillsammans med

Fem snabba (Davids svar i fet stil)
Spela fotboll eller vara tränare
Lofaguld eller serieseger
Tennis eller golf
Huvudansvarig i sexan eller assisterande i trean
30 år i gärdskårdsserier eller 3 år som elitspelare

Du har en lång spelarkarriär bakom dig. Berätta lite kort om den.
– Började som 9-åring i Heimer och fortsatte upp i åldersklasserna tills jag gjorde A-lagsdebut som 19-åring. Blev fyra säsonger i A-laget innan jag klev av och lirade i Järpås i ett och ett halvt år. Efter det körde jag på under 14 säsonger i Trässberg och la skorna på hyllan när jag var 37 år.

Hur kom det sig att du hade en så lång karriär och la skorna på hyllan så sent?
– Fick vara skadefri under hela min karriär. Sen var jag trots min lathet väldigt genomtränad. Hade ju också killar som Janne Selander och Stefan Pettersson i laget och tänkte att: ”Kan de lira vidare så måste ju jag kunna det”

Tycker du generellt att killar och tjejer lägger skorna på hyllan för tidigt idag?
– Ja, det tycker jag. Svårt att säga varför, men det är klart att påtryckningar från familjen gör att man kanske tänker på ett annat sätt idag. Tycker hur som helst att det är synd att man slutar så tidigt som man gör. Min uppfattning är att en spelare har sina bästa år lite efter 30. Då under förutsättning att man är bra tränad och har koll på sin kropp och vilken träning man behöver.

Du lirade alltså tills du var 37 år. Hur kom det sig att det blev slut på spelandet just då? Var det en skada, eller?
– Nej, det var Lars Svensson som skulle börja träna Heimer som hörde av sig. Han sa att det fick vara färdigspelat för mig nu och att jag skulle bli tränare istället. Hade inte alls haft tankar på detta under åren. Jag hade fullt upp med att spela, men jag hoppade på tåget och har kört på sedan dess.

Och det är inget du ångrar att du hoppade på förstår jag?
–  Nej, verkligen inte. Tränandet har utvecklat mig på många sätt. Har blivit bättre på att prata inför grupp och ta mer ansvar. Började med två år som assisterande till Lars, innan jag körde två år med Inge Lennartsson och ett med Rolf Johansson.

Du gör nu ditt första tränarjobb som huvudtränare (delat ansvar med Hans Holmberg) i Trässberg. Känns det som att komma hem?
–  Ja, faktiskt. Det är alltid härligt att se ”di gamle” ute på Träsbergsvallen som verkligen gör att man känner sig välkommen. Träningsmöjligheterna ute i Trässberg är kanonbra och det är en familjär känsla där ute som jag verkligen gillar.

Ni har verkligen fått många nyförvärv under Frimånaden. Det måste kännas bra?
– Ja, det gör det. Är många som sökt sig till oss utan att vi tagit kontakt och sådant känns alltid bra. Sedan vet jag hur det kommer vara till hösten när det helt plötsligt försvinner spelare. Då är det jätteviktigt att ha en stor trupp från start för att klara av att hålla en bra kvalitet.

Så vad har Trässberg för målsättning med kommande säsong?
– Det finns inget annat på kartan än serieseger för oss detta året. Kommer att krävas att våra nyckelspelare i centrallinjen är skadefria och tränar. Sedan måste vi stärka upp vårt försvarsspel. Vi i Trässberg har alltid gjort mycket mål, men vi har tyvärr också släppt in alldeles för många. Där måste vi bli bättre.

Michael Kaufmann frågade dig hur du tänker kring spelsättet för Trässberg. Kommer ni att spela en underhållande fotboll, eller blir det att ”grisa” till sig poängen?
– Jag bjuder gärna motståndarna på ett par mål, så länge vi spelar en fin fotboll och gör många mål framåt. Får gärna sluta 5-3 till oss. Dock kommer trepoängarna vara viktiga för oss i år och då måste vi ibland spela smart. Vi kommer att fokusera mycket på fasta situationer i år. Frisparks- och hörnvarianter kan ge många sköna mål.

Snart dags för försäsong. Hur ser Trässbergs upplägg ut 2013?
– Vi drar igång lite smått utomhus i februari. Två gånger i veckan kommer det att bli. Ska bli lite spännande för min del nu när våra träningar är lite mer av ”frivillig karaktär” än vad det var i Heimer. Nu blir det mycket upp till oss att få ihop gruppen så att spelarna verkligen vill träna och sedan pushar varandra till att komma på försäsongsträningen.

Närmast väntar dock Lofas inomhusturnering. Trässberg är regerande mästare. Hur viktig är Lofa för er?
– Det får faktiskt gå lite som det går tycker jag. Visst är det kul när det går bra, men vi deppar inte ihop om vi skulle åka ut efter dag 1. Jag ser inget jättevärde i inomhussäsongen, utan det är seriesegern i sexan som gäller för oss i år!

Många tycker att Lofa blivit lite väl ”hypat” de senaste åren. Vad säger du om det?
–  Jag håller inte alls med om det. Kan säkert tyckas så för folk utifrån, men det är en tradition som är väldigt underhållande. Det är ett intressant spel och det lockar mycket folk. Fotbollsfamiljen i stan träffas och ingen står ute och fryser.

Till sist ska du få skicka stafetten vidare till någon annan lokal spelare, tränare, domare eller dylikt. Vem har du valt och vad vill du fråga?
– Jag har valt min gamle ledarkollega Lars Svensson. Lars hade inte mycket till övers för damfotboll tidigare, men nu är han tränare för LFK:s damer. Jag undrar hur han ser på att träna ett damlag idag?

 

 

Lämna en kommentar