ANNONS:
ANNONS:

”Hade en vana att inte komma överens med mina tränare”

Fredagsstafetten välkomnar våren genom ett möte med Jörgen Sjöberg.
Skåningen som blev Lidköpingsbo, men fotbollstränare i Falköping. För Lokalfotboll.se berättar Jörgen om sin dialekt, målsättningen med året och hur man ska göra för att undvika skador på ett fotbollslag.

JÖRGEN SJÖBERG, 51 år, fotbollstränare i Falköpings FK, fru och två barn, bor i villa på Majåker i Lidköping, jobbar som legitimerad sjukgymnast, gillar historia och lyssnar på musik på fritiden, håller glädjen kring Klassfotbollssegrar och DM-segrar som ungdomsledare som bästa fotbollsminne och Daniel Nordmark (då som 13-åring i Lifs C-lag) som bäste fotbollsspelare som han spelat tillsammans med.

Fem snabba: (Jörgens svar i fet stil)
Skåne eller Västergötland
4-4-2 eller 4-3-3
Falköping eller Lidköping
Ung & talangfull eller gammal & rutinerad
Skånska eller Västgötska

Det hörs rätt så tydligt på din dialekt att du inte är från ”schlätta”. Var kommer du ifrån och var började du att spela fotboll?
– Jag är från en liten håla utanför Hässleholm i Skåne. Började att spela fotboll i Mala, innan det blev Hässleholms IF i 16-årsåldern.
Hade tyvärr sedan en vana att inte komma överens med mina tränare, så jag spelade väl i en tio olika klubbar nere i Skåne efter detta.
Började som försvarare, men ju äldre jag blev hamnade jag allt högre upp i planen. Lite tvärtom mot vad många gör idag.

Hur kom det sig då att du till sist hamnade i Lidköping?
– Pluggade till sjukgymnast i Lund och kom i kontakt med en sjukgymnast i Lidköping. Skulle stanna här och jobba i två år, men blev sedan kvar. Kom in i livet här och till sist fanns det ingen anledning att flytta tillbaka till Skåne.
Är visserligen ett fint landskap som jag kan sakna ibland, men jag trivs bra här uppe.

Här i krokarna spelade du i Mellby och sedan i Lifs C-lag. Hur kom du in på tränarspåret?
– Fick en förfrågan av Norra Vånga och började träna dem 1990. Sedan blev det IFK Skara 1991 innan barn och hus gjorde att jag tog en timeout.
Började igen när sonen Jacob började spela och följde hans gäng från 1998 upp som A-lagstränare i Lif t.o.m. 2008.
Att jag blev tränare kände jag nog ganska snabbt. Gillade att ha åsikter och att påverka.

Hur skulle du vilja beskriva dig själv som tränare?
– Jag tror att jag uppfattas som noggrann, ambitiös och en som vill ha ordning och reda. Är noga med att berätta varför vi gör olika saker på träningarna och har en offensiv spelidé.
Försöker också att ha en öppen spelardialog. Det uppskattades ju aldrig av mina tränare, men jag gör mitt bästa, även om jag idag kan förstå att det kan vara svårt att låta spelarna ha för mycket åsikter.

Du jobbar till vardags som Sjukgymnast. Hur märks det i ditt sätt att träna ett lag?
– Det är väl att vi inte har några skador alls. (skratt). Nej, skämt åsido så hade vi faktiskt inte några överbelastningsskador alls förra säsongen (sträckningar, ljumsproblem etc). De står för cirka 80% av alla fotbollsskador och de går att påverka med rätt träning och dosering.
Exempelvis säger undersökningar att går man från en match i veckan upp till två ökar skaderisken med 600%. Det säger lite om vikten av rätt belastning.

Tycker idag att det är för mycket fokusering på kvantitet i träningen. Man ställer sig frågan hur många pass vi kan träna, istället för hur vi tränar och vad vi vill uppnå?

Du bor i Lidköping, men tränar nu Falköpings FK i division fyra. Varför blev det FFK?
– Jag var i Lif och kände mig rätt trött på fotbollen. Ett sabbatsår var tänkt, men så ringde Falköping. Deras tränare Mikael Söderberg lämnade sent för att träna Skövde AIK och de hade ett akut behov.
Tyckte potentialen fanns i laget att ta sig tillbaka till trean (åkte ur fyran 2011) och det lockade.
Att vi sedan ”bara” blev fyra var förstås tungt. Alla tre lagen före oss gick ju upp. Vi gjorde tyvärr en för dålig vår och kom på efterkälken.

Ni har en ung trupp i år. Vad har ni för målsättning med årets säsong?
– Stämmer att vi har en ung trupp. Ytterligare ett par äldre spelare har lämnat och vi är inne i en generationsväxling där vi flyttat upp många juniorer. Men jag gillar att jobba med dessa unga spelare som har en härlig vilja att bli bättre.
Gällande målsättning så ville vi ifjol bli ”Topp 3”. I år får vi nog vara glada om vi blir ett mittenlag.

Vilka kommer att tillhöra toppen av serien och hur går det för Lidköpingslagen Corner och LFK Akademi tror du?
– På det hela taget tror jag att det är en bättre serie än ifjol. IFK Skövde, IFK Trollhättan, Tidaholm och Vänersborgs FK kommer nog alla att tillhöra toppen.

Corner och Akademin hamnar nog på den undre halvan. Har inte jättebra koll på lagen, men Corner har haft stor omsättning och lär få det tufft. Likaså gäller Akademin som återigen måste mogna som lag över en hel säsong för att rädda kontraktet.

En av Christer Erikssons frågor från förra stafetten var hur samarbetet mellan klubbarna i Falköping ser ut jämfört med i Lidköping?
– Har dålig koll på hur det ser ut med klubbarna utanför staden, men mellan oss och IFK Falköping är det inte alls samma rivalitet som det var mellan exempelvis Lif och Heimer. Här har vi ju omklädningsrummen i samma korridor.
Historiskt sett så har FFK varit klubben som satsat på en bred ungdomsverksamhet, medan IFK ska ha satsat mer på sitt seniorlag. Något samarbete mellan oss klubbar har jag dock svårt att se. Vi blev inför säsongen av med ett par unga killar, men fick ingenting tillbaka.

Just nu befinner ni er på träningsläger i Båstad. Var det en självklarthet att ni skulle åka till Skåne och hur viktigt är egentligen ett Träningsläger tycker du?
– Att det blev Skåne hade faktiskt inte jag något med att göra, även om det är trevligt. Är en kille i laget som är ifrån Båstad.
Annars tycker jag att det är viktigt om alla killar åker med så att man kan få ihop gruppen och träna lite extra ihop. Nu är ett par killar hemma och då känns det inte lika viktigt.

Apropå Skåne och din skånska är det många som tycker att det ibland är lite svårt att höra vad du säger. Har detta ställt till det för dig i din roll som tränare?
– Nej, inte vad jag vet, men det kan ju vara bra att skylla på ibland. Tycker ändå att jag slipat bort min värsta skånska, men att vara skåning är min identitet så då tänker jag fortsätta att prata tydlig skånska.

Till sist ska du få skicka stafettpinnen vidare till någon annan lokal spelare, ledare, eldsjäl eller dylikt. Vem har du valt och vad vill du fråga?
– Jag har valt Lasse Ryman som jobbar som kanslist hos LFK. Lasse är gammal Liffare och jag vill veta om han saknar Lif och om sammanslagningen blev som han tänkte? Hur är det egentligen att jobba för LFK?

10 tankar på “”Hade en vana att inte komma överens med mina tränare”

    • Kan hålla med dig där ”philip”, men det är inte jag som bestämmer vart stafettpinnen tar vägen. Det gör deltagarna själva. Är det är någon lokal fotbollsprofil som du är sugen att läsa mer om så hojta bara till så försöker vi få till ett snack med denne.

    • Kan hålla med dig där ”philip”, men det är inte jag som bestämmer vart stafettpinnen tar vägen. Det gör deltagarna själva. Är det är någon lokal fotbollsprofil som du är sugen att läsa mer om så hojta bara till så försöker vi få till ett snack med denne.

  1. Kul att läsa om Jörgen, fredagsstafetten är kanon!
    Jesper, det vore lite kul om du tog ett snack med någon som är rätt ”neutral” i sitt tycke, har inget favorit lag men ändå sett många matcher här om kring. Ett förslag är Nicklas Wejshag, kan vara kul att veta vad han tycker, vad det roligaste eller märkligaste han har sett på en fotbollsplan. Låt räven vidga sina vyer lite!

  2. Kul att läsa om Jörgen, fredagsstafetten är kanon!
    Jesper, det vore lite kul om du tog ett snack med någon som är rätt ”neutral” i sitt tycke, har inget favorit lag men ändå sett många matcher här om kring. Ett förslag är Nicklas Wejshag, kan vara kul att veta vad han tycker, vad det roligaste eller märkligaste han har sett på en fotbollsplan. Låt räven vidga sina vyer lite!

Lämna en kommentar