ANNONS:
ANNONS:

”Hoppas inte jag är kvar i Lidköpings FK då”

Hon såg sina första fotbollsmatcher från barnvagnen.
Och i framtiden kan hon inte se ett liv utan fotbollen.
Möt LFK:s nyduschade landslagsmålvakt Matilda Haglund i årets första Fredagsstafett.

LFK dam - Matilda Haglund

MATILDA HAGLUND, 17 år, målvakt i Lidköpings FK, mamma, pappa, tre syskon, bor i villa i Järpås,  suderar naturvetenskap på De la Gardiegymnasiet, gillar att var med kompisar, chilla och bara ta det lugnt från fotbollen på fritiden, håller första landskampen mot Norge 2010 som bästa fotbollsminne och lagkompisen Stina Axén som bästa fotbollsspelare hon spelat tillsammans med

Fem snabba: (Matlidas svar i fet stil)

Utkast eller utspark
Bänken i landslaget eller från start i klubblaget
Straffräddning eller räddat friläge
Titta på lokal fotboll
eller Champions League
5-4-seger eller oavgjort 0-0

Att du har ett stort fotbollsintresse nu har man ju förstått. Men har det alltid varit självklart att du ska hålla på med fotboll?
– Ja, det måste jag säga. Är uppvuxen vid en fotbollsplan och jag såg mina första matcher från barnvagnen när pappa Sture (anfallare i Götene, Råda & Trolmen) spelade. Började själv spela när jag var fem. Då var klubben Järpås och där spelade jag fram till 12-årsåldern. Då hörde Lif av sig och behövde en målvakt så där blev jag kvar fram till sammanslagningen för två år sedan.

Brorsan Niclas (Haglundh) är målvakt. (Nu i Götene). Var det han som fick dig att dra på sig handskarna, eller hur kom det sig egentligen att du blev just målvakt?
– Började som back, men det visade sig att jag hade astma till följd av pollen och gräsallergi. Då testade jag på att stå en match i 10-årsåldern när vår ordinarie målvakt var borta. Matchen gick bra och jag tyckte det var kul. Sedan hade förstås brorsan pushat mig att våga stå också. I början tyckte jag allt att det var lite läskigt och man kände ju att varenda baklängesmål var ens eget fel, men det blev bättre allt eftersom.

Nu för tiden verkar allt runt om kring dig handla om målvakter. Din brorsa är som sagt målvakt i Götene, din pappa är målvaktstränare i LFK och din kille (Anton Larsson) står i mål i FC Gauthiod. Hur mycket ”målvakteri” snackas det egentligen i er familj?
– Ha, ha. Det blir väldigt mycket målvaktssnack kan jag lova. Det mesta kretsar kring det i vår familj. Brorsan snackar alltid övningar med mig. Pappa också för den delen. Dessutom blir det en hel del fokus på det även med Anton. Vi brukar träna ihop och då handlar alt om hur vi kan bli bättre målvakter.

Om du skulle beskriva dig själv som målvakt. Hur skulle det se ut?
– Är en målvakt som spelar långt ut. Har bra kommunikation med backlinje tycker jag och mina styrkor är främst i djupled. Det vill säga att jag ligger långt ut och på så vis skär av frilägen. Sedan behöver jag förstås bli mycket bättre på allt för att komma dit jag vill.

LFK dam

En fördom man har mot målvakter är att de är lata. Är det något som stämmer in på dig?
– Asså, skulle Kjell Larsson (tränare i LFK) svara på det skulle svaret bli Ja. Är väl inte den som gillar att gå ut och springa direkt. Har svårt att motivera mig till det. Däremot har jag inget emot att träna hårt och köra målvakts-fys. För att sammanfatta det är jag väl inte den som tränar mest – men inte heller minst.

En annan grej man hör om ”målvaktssläktet” är också att de är lite speciella och har konstiga grejer för sig innan och under match. Känner du igen dig i det?
– Ja, vi målvakter är väl lite speciella. Det måste man väl vara när man har en så utsatt position och måste släppa in en massa mål. För min del är det väl rätt lugnt, men jag duschar alltid innan varje hemmamatch innan jag åker till samling. Vet inte varför, men det känns bra. Antar att det är lite underligt. Väl ute på plan innan match blir det mest att man alltid försöker tänka på samma sätt inför varje match. Rutiner är viktigt för att skapa fokus.

Vi går nu en ny säsong till mötes, men innan vi snackar om det. Vad tycker du om 2013? Är du nöjd med din och lagets säsong?
– Ganska. För min egen del släppte det under hösten. Då fick jag in en härlig känsla och framför allt blev höjdspelet bättre. Under våren kändes det sämre. Delvis p.g.a. en strulig vår, men jag tycker jag borde presterat bättre fram till sommaren.

När det kommer till lagets insats så var det förstås grymt kul att vinna serien, men man vill ju gå upp när man gör det. Nu torskade vi i kvalet och det var verkligen jobbigt. Speciellt efter första matchen då vi släppte in så många mål. Var knäpptyst i omklädningsrummet och det blev lite uppgivet. Kändes dock som besvikelsen la sig efter vårt kortare uppehåll efter säsongen. Då bestämde vi att vi börjar om och tar det 2014 istället.

Så vad ska vi då ha för några förväntningar på LFK dam och Matilda Haglund denna säsong i division ett?
– Topp 5 har vi snackat om, men jag tycker att vi ska kunna vara topp 3 i år. Jag tror dock att vi har chansen att vinna serien i år igen. Vi yngre spelare har fått mer rutin och kan vi få in en spelare som Johanna Elvelind igen (paus p.g.a. barn) så får vi tryggheten vi saknade lite i höstas. Jag spelade med sju olika mittbackar framför mig ifjol och det är för många om man ska få till tryggheten.

För egen del hoppas jag att spelet stämmer direkt denna säsongen. Vill bli en tryggare målvakt. Tycker det är jätteroligt att jag nu spelar i samma serie som exempelvis Malin Björkman (Gauthiod) och Madelene Modig (Falköping) nu. Det är målvakter jag åkt och kollat på för att bli bättre och nu möts vi på planen. Mitt mål är att kunna spela med samma lugn och rutin som de gör denna säsong.

Du är bara 17 år (fyller 18 i år) men det känns som din karriär gått rakt uppåt. Har du stött på några motgångar än?
– Jag bröt nyckelbenet den 11 augusti 2012 och missade den andra halvan av den säsongen. När jag väl kom tillbaka fick jag körtelfeber och fick inte träna under långa delar av försäsongen i fjol. Det var en tung period att vara borta från fotbollen i drygt ett halvår och det märktes på mitt målvaktsspel förra våren.

Var ser du dig själv om fem år?
– Hoppas inte jag är kvar i LFK då. Låter säkert hemskt, men jag hoppas jag då spelar en, men gärna två divisioner högre upp i seriesystemet. Med i truppen och tränar är jag, men förhoppningsvis spelar jag också. Det är mitt absoluta mål. Sedan vet jag som sagt att jag måste utveckla allt för att komma dit.

Du har ett och ett halvt år kvar i skolbänken. Vill du plugga klart i Lidköping, eller kan du tänka dig att lämna om du får rätt erbjudande?
– Jag vill gärna gå kvar i Lidköping tills studenten, men jag tar gärna klivet redan under gymnasietiden om möjligheten kommer. Jag har kontakt med ett par klubbar kontinuerligt och jag vet att de har bra koll på mig. Det känns både tryggt och kul. Vet också att jag måste uppåt i seriesystemet om jag vill behålla min landslagsplats.

Matilda Haglund i landslagsdressen.
Matilda Haglund i landslagsdressen.

Landslaget ja. Du var med och kammade hem ett EM-silver förra säsongen och nu är du uttagen till F95-landslaget och deras första läger 2014. Dina förhoppningar när det kommer till blågult?
– Jag var kallad som tredjemålvakt till det senaste lägret så nu är målet att förbättra den positionen. Samtidigt är jag ett år ”för ung” för F95-landslaget och konkurrensen är stenhård från målvakter som spelar och tränar med allsvenska spelare varje dag. Men första lägret är som sagt nu på tisdag och jag ska göra mitt absolut yttersta för att få åka med till bland annat årets EM-kval.

Det mesta i ditt liv handlar nu om fotboll. Om du inte kan leva på din sport i framtiden. Vad vill du då ”bli när du blir stor”?
– Oj, jag vet faktiskt inte. Det var därför jag valde naturvetenskapligt program. Men helt klart är att jag inte kan se mitt liv utan fotbollen. Vill nog i så fall bli t.ex. sjukgymnast så att jag får jobba med fotboll på annat sätt. Kunna bli så bra att jag får åka med landslagen och hjälpa dem. Något som gör att fotbollen är med måste det vara i alla fall.

Till sist ska du få skicka stafettpinnen vidare till någon annan lokal spelare, ledare eller annan personlighet inom den lokala fotbollen. Vem har du valt och vad vill du fråga denna person?
– Jag har valt IK Gauthiods materialförvaltare Andreas Larsson. Andreas hjälpte mig ifjol när mina handskar gick sönder just före ett landslagsläger. Det vill jag förresten återigen tacka honom för. Tycker hårt jobbande materialare som Andreas borde uppmärksammas mer då de har en jättestor betydelse för alla i laget. Det jag vill fråga honom om är vad han tror om Gauthiod i år och hur de ska ta sig tillbaka till division ett?

Lämna en kommentar