ANNONS:
ANNONS:

”Jag känner mig hemma i mittcirkeln på Lindvallen”

En genomtaktisk ”smurf” med fotbollshjärtat i Vinninga.
Möt min svåger Oskar Hektor i en Fredagsstafett om värmländsk fotboll, framtiden i Vinninga och taktiken för att undvika en massa gula kort.

Namnlöst 3.001

OSKAR HEKTOR, 30 år, Spelare i Vinninga AIF, tränar i fotbollsskor av olika märken, bor i villa i Lidköping, fru Sara, barnen Tage (4 år) och Rut (2 år), lärare i matte på Campus Lidköping, umgås med vänner & familj och sport i största allmänhet blir det mest av på fritiden, håller seriesegern med Råtorps IK 2008 och Gothia Cup med Heimer J som roligaste fotbollsminnet, anser att Anton Lans (Vinninga) är bästa spelare han spelat tillsammans med.

—————————————-

Karriären på planen:
Vinninga AIF (1991-1996), IF Heimer (1997-2003), Vinninga AIF (2003-2008), Norrstrands IF (2005), Råtorps IK (2006-2010), Råda BK (2011), Vinninga AIF (2012-)

—————————————-

Fem snabba: 
(Oskars svar i fet stil)
Värmländsk eller Västgötsk fotboll
”Kongo” Nilsson eller Rolf Johansson
Taktiska instruktioner
eller ”tuta & kör”
Gult kort efter 5 eller 85 minuter
Spela golf eller träna fotboll

—————————————-

Fredagslåten:
Dagens stafettdeltagare får välja just sin favoritlåt som skapar den där goa fredagskänslan.

Dagens låt: More than a feeling – Boston
Varför: Go låt som skapar en känsla om ledighet. Perfekt Fredagslåt om jag får bestämma!

 

—————————————-

Lite lurigt det där att intervjua sin egen svåger, men vi gör ett försök. Om du skulle beskriva dig själv med tre egenskaper. Hur låter det då?
– Svårt. Men jag är väl ganska lugn, upplever mig nog som jordnära som det så fint heter och så är jag ordningsam.

Om vi backar tillbaka till bardomen så är du uppvuxen i Filsbäck. Varför blev det fotboll för din del?
– Minns faktiskt fortfarande hur det kom ett utskick i brevlådan och mamma läste upp att det var från Fotbollsskolan i Vinninga. Tänkte att ”nu får jag äntligen börja i ett lag”. Med det så var fotbollen den första sport jag kom i kontakt med. Mamma och pappa tyckte nog att en sport räckte, så för min del blev det bara fotboll.

Oskar

Upplever ju att du har ett bra bollsinne, men det blev alltså inga andra sporter, med boll eller utan som ung?
– Nej, inte i ordnad form i alla fall. Men det var knappast så att jag bara var intresserad av fotboll. Jag och grannen Jacob (Jacob ”Lillebror” Johansson i Vinninga lekte jämt och vi testade på alla tänkbara sporter på egen hand. Det var skidskytte, speedway, hockey och en massa annat. Bara vår fantasi och vad vi hade sett på TV satte gränserna.

Du lämnade Vinninga redan som 11 åring för Heimer. Varför blev det så?
– Familjen flyttade in till Lidköping och plötsligt blev det inte lika naturligt att ta sig till Vinninga. Vi bodde bara 150 meter från Ågårdsvallen och ”bandylegenden” Eddie Hjelm tog mig till Heimer. Minns tiden i Heimer som riktigt bra. Vi fick åka på många läger i ungdomen och efter ett tag flyttades jag upp från min årskull till de som var ett år äldre och hade ”Kongo” som tränare.
Heimer var en bra skött förening och vi hade en härlig gemenskap i vårt lag där alla var engagerade och bara ville spela fotboll.

Du lämnade Heimer som 18-åring. Hur nära var du ett kontrakt med A-laget?
– Jag fick faktiskt ett kontraktserbjudande när jag var 18 år. Men jag kände faktiskt redan innan att jag skulle tacka Nej till ett sådant om chansen kom. Var rätt trött på fotbollen vid den tiden. Tränade kring fem gånger i veckan med laget, plus träningar med fotbollsgymnasiet. Därför kändes det mer rätt att gå tillbaka till Vinninga där bland annat ”Lillebror” spelade.

Efter bara någon säsong i Vinninga flyttade du upp till Värmland för skola och jobb. Hur var det att spela fotboll där?
– På planen var de största skillnader de organisatoriska. Spelarna hade inte lika bra koll på taktik som här, men de var bättre individuellt skolade. Det jag kunde tillföra var taktiskt kunnande. Annars var det något längre resor där uppe och inte alls samma tryck runt omkring fotbollen som det är här i Skaraborg. De som kom och tittade var mest ”närmast sörjande”.

Råtorpsvallen i Karlstad.
Råtorpsvallen i Karlstad.

Du beskriver ändå seriesegern med Råtorps IK 2008 som bästa fotbollsminne. Varför är det så?
– Att få vinna en serie var stort och något inte alla får göra. Är hittills enda gången jag varit med och vunnit en serie. Sedan beror det mycket på det lag och den förening vi var. Vi var en helt fantastisk grupp med härliga människor i olika åldrar. Gemenskapen var hur bra som helst och vi jobbade hårt för varandra både på och utanför planen. Att få vinna då var en enorm glädje.

Många fina år på Råtorpsvallen, men ditt hjärta hör annars hemma på Lindvallen?
– O ja. Det gör det absolut. I alla fall till 95%. Fem procent är kvar uppe i Värmland. Det som gör det är människorna runt omkring. Alla hälsar på alla och det är en härlig förening. Är säkert så på andra ställen också, men detta är ju min vardag och jag tycker att Lindvallen är stället att vara på. Sedan har vi haft relativt låg spelaromsättning, så många killar har varit samma varje år och nya har kommit och fått Vinningahjärta. Sånt är kul att se!

Vilket lag upplever du som ”ärkerivaler” för er i Vinninga?
– Det är ju Råda. Inget snack om det. Mycket har att göra med att vi känner varandra på det personliga planet och de precis som oss har haft många spelare som spelat länge i klubben. Det gör att man minns situationer från tidigare matcher och det skapar känsla. Att vinna mot Råda är alltid något extra och det finns en hatkärlek till det laget.

Hårda dueller mot Råda.
Hårda dueller mot Råda.

Trots den rivaliteten valde du att spela i Råda när du kom hem från Värmland 2011. Varför?
– Hade haft ett riktigt tungt år 2010 i Råtorp när vi åkte ur fyran med dunder och brak. I samma läge hade Vinninga tappat en hel del spelare och jag kände att ett tungt år till hade varit jobbigt. Dessutom kände jag många i Råda och suget att ”satsa” i fyran fanns fortfarande. Jag både ångar och inte ångrar att jag gick till Råda det året. Hade jag gått till Vinninga då hade jag fått ett tungt år till och då hade jag kanske inte spelat där i dag.
Råda var en bra förening, men jag passade bättre i Vinninga.

IMG_0365

Om du skulle beskriva hur du är på planen. Hur skulle det låta?
– Styrkorna är väl att jag är spelintelligent och bolltrygg. Sedan upplever nog motståndarna mig som ettrig och jobbig att möta. Svagheten är väl bland annat att jag sällan hänger med i offensiven, utan blir stående efter passning. Jag känner mig hemma i mittcirkeln om man säger så…

Du är inte världens längsta fotbollsspelare (169 cm). Är det något du lidit av på planen?
– Lidit tycker jag inte, men visst har man funderat på att det skulle vara bra att vara tio centimeter längre. Framför allt i nickduellerna där man inte har lika stor chans. Men då gäller det att ha lite knep. Rycka lite i motståndaren och se till att vara den som hoppar först.
När jag var yngre var jag snabb och då var det istället en fördel att vara mindre. Synd att man tappade den snabbheten…

Har du fått höra några glåpord förresten för att du varit kort?
– Absolut. Det brukar motståndarna gilla. Ta den där ”lilla killen”, ”dvärgen” eller ”smurfen” är väl inte ovanligt. Men det där är mest skoj och något som taggar.

Golf med släktingarna är ett stort intresse.
Golf med släktingarna är ett stort intresse.

Jag upplever dig som en väldigt taktsik spelare som knappast gör något otänkt. Håller du med?
– Det är nog sant. Är kanske inte den mest kreativa spelaren, men jag försöker ha en tanke med allt jag gör och jag värderar nog mina lägen mer än många andra.

Det där med att du gärna ”sätter tonen” och ”fulspelar” lite de första fem minuterna. Är det medvetet?
– Ha, ha. Inte medvetet alla gånger, men lokalfotbollen är så liten så man har ju koll på vilka spelare som är rädda om fötterna. Då smäller man ju gärna på lite extra i första duellen. Sen behöver jag det för att komma igång med mitt spel. Jag gillar att trycka till, men jag försöker aldrig spela farligt.

5266295

Du drar på dig många frisparkar, men får inte ofta gult kort. Har du smörat domarkåren?
– Ha, ha. En avstängning för gula kort per år brukar jag snitta, men i år borde jag nog fått fler gula kort (2 st) än vad jag fick. Taktiken är att jag altid går ifrån situationen efter att jag blivit tacklad eller ger en tackling. Spelare som stannar och tjötar eller gnäller får ofta gula kort och domarens uppmärksamhet.

Du blev ”Årets spelare” i Vinninga 2013. Året efter valde du att trappa ner. I år blev du återigen ”Årets spelare” och jag vet att du funderar på att trappa ner även nästa år. Varför? Är det inte roligt att rida på en framgångsvåg?
– Jo, det är det absolut. Men det är mycket tid man måste lägga på fotbollen. 2014 satte dock en knäskada stopp och motivationen tröt. Dessutom fick vi vårt andra barn 2013 och familjen tog mycket tid. I år hade jag en stor revanschlusta att bevisa att jag kunde vara bra på vår nivå. Till nästa år får vi se, men suget är inte där och jag kommer att ta det lugnt de närmaste månaderna och sedan får vi se vad jag bestämmer mig för.

5266385

Förra veckan skickade ”Kongo” pinnen vidare till dig. Vad har han betytt som tränare för dig?
– Han är nog tränaren som betytt mest för mig under karriären. Det var han som la grunden till det man kan idag. Han var verkligen tillåtande på planen och man fick misslyckas. Sedan hade han bra träningar där man verkligen fick nöta både teknik och taktik.

Vem är annars den bäste tränare du haft under tiden som senior?
– Svårt. Som A-lagstränare på lokal nivå har man ju inte samma tid att nöta in grejer som på U- eller J-nivå. Men Rolf Johansson är nog den tränare som lyckats få mest ut av en grupp. I Vinninga tog han oss från ett bottenlag i femman till ett stabilt division fyra-lag. Så ska jag svara någon får det bli Rolf.

Om vi går tillbaka till Vinninga så har det blivit placeringar på den undre halvan av femman de senaste åren. Varför är ni inte längre ett topplag i femman eller ett lag för fyran?
– Mycket har med träningsnärvaron att göra. Vi har en relativt gammal trupp och skulle behöva fler som tränar 80% av gångerna eller mer. Då tror jag faktiskt vi skulle vara ett topplag. Sedan har vi inte heller någon bred ungdomsverksamhet och det är klart att får vi inte upp några egna spelare blir vi väldigt beroende av att få in spelare utifrån.

Så vad skulle krävas för att ta nästa steg?
– Just nu ganska mycket. Vi skulle behöva få hit yngre och hungrigare spelare som kan driva på oss äldre och få oss att ”hänga på tåget” ännu en gång. Sedan behöver vi en målskytt som smäller in 15 mål eller fler. Tror faktiskt vi redan har spelarna i truppen, men de har inte fått det att lossna.

Vad säger du om nästa säsong då när ni hamnat i den norra femman, utan de andra Lidköpingslagen?
– Känns bra för laget först och främst. Tycker att vi har en uppåtgående trend. Vi tog faktiskt poäng av alla lag i år, men vi kryssade för mycket. Nu när Råda och Akademin gick upp gör det heller inte lika mycket att vi hamnade i den norra serien. Nu får vi derbyn mot Hangelösa, Lundsbrunn och Sil istället för mot Corner och Mellby. Det blir roliga matcher och jag tror vi är ett lag för den övre halvan.

Du spelar nu, men har du någon gång funderat på att i framtiden bli tränare?
– Jag har haft sådana tankar, men det var mer för några år sedan. Just nu tar familjen mycket tid och det är inte omöjligt att första tränaruppdraget blir för sonen i en fotbollsskola nästa år.
Men jag skulle bli förvånad om jag inte är engagerad i ett A-lag inom den lokala fotbollen framöver. Jag gillar den taktiska biten och vad man kan göra med ett lag. Så jobb i en ledarstab på division fem-nivå skulle passa bra tror jag.

Till sist ska du få skicka stafettpinnen vidare till någon annan ledare, spelare, supporter eller lokal fotbollsprofil. Vem har du valt och vad vill du fråga?
– Tycker det är dags att skicka pinnen vidare bort från Lidköping ett tag. Har därför valt att skicka den till Varas gamle Toni Gustavsson som är en härlig person. Vill fråga honom om han kommer att träna något lag igen, hur många tuggummin han tuggar per dag och om han någon gång berättat en historia två gånger?

VAD TYCKTE DU OM DENNA VECKAS FREDAGSSTAFETT OCH INTERVJUPERSON? KOMMENTERA GÄRNA!

Galejan

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterPrint this pageEmail this to someone

Lämna en kommentar