ANNONS:
ANNONS:

Kommer Stefan Rodevåg att avsluta karriären i Götene IF?

Freadgsstafetten denna vecka drar till västkusten där vi träffar Götensonen Stefan Rodevåg i Falkenbergs FF.
Kommer han att avsluta karriären i Götene? Kan skytteligatiteln i Superettan återigen bli hans och bör man som ung spelare ha en agent? Lokalfotboll.se har svaren.

 

STEFAN RODEVÅG, 32 år, gift, två barn, fotbollsproffs i Falkenberg, bor i hus, golf och ungås med familjen på fritiden, håller första målet i Allsvenskan med Örebro mot AIK (1-1) som bästa fotbollsminne och Viktor Elm (Falkenberg 2005) som bästa fotbollsspelare som han spelat tillsammans med.

Fem snabba: (Stefans svar i fet stil)
6 mål i Allsvenskan eller Skyttekung i Superettan
Falkenberg eller Götene
Spelaragent eller Sköta allt själv
Jerker Johansson eller Markus ”Mackan” Svensson
Sötvatten eller Saltvatten

Du startade din karriär i Götene och kom upp i A-laget som 16-åring. Vad minns du från tiden i Götene och hur bra koll har du på klubben idag?
– Minns det som en väldigt rolig tid. Det var mycket ”håll-i-gång” och roliga människor i föreningen. Vi pendlade mycket mellan fyran och trean och det var lite trist att vi aldrig riktigt kunde göra avtryck i trean. För egen del rullade det ju på ganska bra och det blev många mål.
Idag har jag väl inte dunderkoll på Götene och spelarna i laget. Men jag vet ju självklart i vilken division de spelar och att de klarade sig kvar i tvåan efter kvalspelet mot Holmalund.

Du gick till Tord som 21-åring. Kunde du lämnat för andra klubbar tidigare och varför blev det division två och Tord?
– Vet faktiskt inte varför det blev Tord. Fick ett bra intryck av klubben och jag ville vidare i karriären och ifrån Götene som ort. Kuskade ju runt lite innan och provtränade med bland annat Ljungskile och Gais och visst kunde det kanske blivit en flytt tidigare, men det kändes lagom tyckde jag då.

Efter Tord blev det Kalmar (2003-2004) och sedan utlåning till Falkenberg. 2006 vann du sedan skytteligan på 17 mål i Superettan. Var det ditt livs bästa säsong?
– Det var det nog får man säga. Det flöt på väldigt bra och allt gick min väg. Trist att det var så många år sedan, men jag måste nog säga att det var min bästa säsong hittils.

Efter succén i Falkenberg hörde Örebro av sig. Var det självklart att flytta på sig när en allsvensk klubb hörde av sig?
– Ja, det var det. Var det eller pröva utomlands, men anbuden därifrån (Lilleström & Odd Grenland i norska 2:a-ligan) kändes sådär och Örebro ville ha ett svar. Kändes som ett väldigt bra alternativ med Örebro.

Två säsonger blev det i Allsvenskan och Örebro. Är det en besvikelse i din fotbollskarriär att det inte blev fler år i Allsvenskan?
– Ja, till viss del måste jag nog säga. Var trist när jag inte fick förlängt kontrakt. Trivdes bra med fotbollen i Örebro och allt fungerade jättebra även socialt. Men på den nivåan måste man prestera och under min andra säsong i Örebro gjorde jag väl inte det och då måste man lämna.

Vad var det som gjorde att det inte fungerade på planen i Örebro?
– Första säsongen gick det bra. Fick spela mycket. Vi gick ju inte superbra och vi sparkade tränaren Patric Walker på hösten. Då kom Sixten Boström in och vi ändrade sättet att spela på och räddade kontraktet.Vårsäsongen efter gick det knackigare för mig och sedan blev jag skadad på sommaren. Förhandlingsläget var väl så där just då…

Det blev då en flytt tillbaka till Falkenberg. Var det för att det var ”det enkla” valet, eller hade du andra möjligheter?
– Jag hade inga andra allsvenska erbjudanden och i Falkenberg visste jag vad jag fick. De var i behov av en ny anfallare och mina minnen ifrån klubben var bara goda. En trygghet för mig och tjejen.

Mellan åren 2004 och 2010 har du haft en spelaragent (Innocent Okeke). Hur kom det sig att du valde att ha en agent?
– Var när jag lämnade Kalmar för Falkenberg som jag fick tips av en lagkompis. Var själv en dålig förhandlare och det är en trygghet att ha någon som vet hur det fungerar. Att vi avslutade vårt samarbete 2010 berodde på att jag inte kände något behov av en agent längre. Jag trivdes i Falkenberg och behövde inte någon som letade ny klubb. Dessutom har jag bättre koll nu på hur saker och ting fungerar.

Skulle du rekommendera en talangfull kille eller tjej i äldre tonåren som har många klubbar efter sig en spelaragent?
– Ja, det skulle jag nog göra. Det är som sagt en trygghet att ha detta. Men man ska välja agent med omsorg och se till att det är en agent som inte har allt för många spelare. Då blir man lätt bortglömd.

Du har varit runt i många klubbar och flyttat mycket. Vilket ansvar känner man för sin respektive som ”måste” flytta med till den stad dit du ska spela fotboll?
– Där har man ett stort ansvar som spelare tycker jag. Min fru har funnits med i alla beslut och det är jätteviktigt att vi är överrens om mina karriärval för att alla ska trivas. Det är tufft att komma till nya ställen både för henne och mig, men efter ett par månader brukar det vända och blir ofta jättebra.

Nu har du lirat i Falkenberg ett par säsonger i Supettan. Hur har de säsongerna varit och hur ser ditt kontraktsläge ut?
– Tycker det har varit ganska positiva säsonger, även om vi förra året strulade till det på slutet och tvingades kvala oss kvar. Vi har varit ett stabilt mittenlag och det har gått bra för min egen del också. Har kontrakt som sträcker sig äver detta året också. Har haft lite problem med en ljumske, men jag hoppas allt jag kan spela ett par år till på den här nivån.

Du är nu 32 år (fyller 33 i år). Vad har du tänkt att göra efter fotbollskarriären?
– Har inte direkt några bestämda planer. Känns rätt ovisst efter fotbollen och det hade varit gott att veta vad man skulle göra efteråt. Tankarna på framtiden kommer och går och det är klart att karriären börjar att närma sig slutet. Är dock optmist och tror nog det kommer att lösa sig.

Kommer du och familjen att rota er i Falkenberg eller är det alternativ att flytta norrut mot ”schlätta”?
– Det är frågan vi själva ställer oss. Vi trivs väldigt bra i Falkenberg, men vi har båda våra familjer kring Götene och Skara. Att ”flytta hem” är fortfarande ett alternativ, men mycket hänger såklart på jobb och utbildning i framtiden.

Kan du se dig själv avsluta karriären i Götene IF?
– Nej, det tror jag nog inte. När man väl trappar ner så känns divison två som lite för ambitiöst och tar lite mycket tid. Jag ska dock aldrig säga aldrig, men mer troligt är väl att man lirar lite för skoj skull i någon hyfsat seriös division fem-klubb. Om man fortfarande har lite sug vill säga.

Om vi återgår till nuet och tittar på årets säsong. Känslan inför 2013 för din och Falkenbergs del?
– Det blir ett intressant år. Det kommer bli en bra och tuff serie. Vi har en ung trupp och det gäller att några av de yngre blommar ut. Är nu näst äldst i laget och får ta betydligt mer ansvar, men det är bara kul.
För egen del hoppas jag förstås på en bra säsong. Är rätt nöjd med fjolåret och hoppas kunna bygga vidare på det.

Kan Stefan Rodevåg återigen bli skyttekung i Superttan?
– Nej, det har jag svårt att se. Det krävs en j-la massa tur och flyt. Dessutom har jag med åren fått en lite annorlunda roll. Snabbheten som jag levde på förut är inte samma som den var, men jag har blivit klokare och nu är jag mer nere och hämtar bollen längre ner i planen.
Tittar man på min statistik också så har jag betydligt färe avslut på mål idag än tidigare. För att vinna en skytteliga måste man skapa chanser och var nära målet så ofta som möjligt.

Du hade ifjol en annan lokal lirare i laget. Vinningafostrade Anton Lans var utlånad från Elfsborg. Vad har du att säga om Anton?
– En skön lirare som vi hade hoppats hade stannat hos oss, men han vill ge Elfsborg chansen ännu en gång. En rejäl spelare med bra tempo som varit stabil när han lirat med oss. Kanske gör han det igen. Det får vi se.

Fick in en fråga av en anonym läsare att du ibland har smeknamnet ”Raketen”. Var kommer det ifrån?
– Det måste vara för att jag är så snabb… Eller så var det i 12-årsåldern när jag skulle överraska mamma och pappa med att tända en raket utomhus när de kom hem. Satt och lekte med tändaren inomhus och plötsligt hade jag tänt på raketen. Det blev ett golv som behövde slipas om och en bokhylla som fick slängas…

Till sist ska du få skicka stafettpinnen vidare till en annan lokal spelare, ledare, eldsjäl eller dylikt. Vem har du valt och vad vill du fråga?
– Jag har valt min gamle lagkompis Jerker Johansson som nu spelar i Råda. Han har ju till motsatts från mig fått syna det röda kortet några gånger. Jag skulle vilja veta hur det känns när domaren drar fram det röda kortet och man får vandra av planen?  Sen undrar jag också om han kan tänka sig en ledarroll i framtiden?

Lämna en kommentar