ANNONS:
ANNONS:

”När fotbollskarriären är slut kommer jag hem direkt”

Fredagsstafetten drar denna vecka till Skåne för att ta tempen på Helsingborgs Daniel Nordmark.
För Lokalfotboll.se berättar Lif-sonen om sitt intresse för den lokala fotbollen och vad han tror är ett måste för att ta nästa kliv i fotbollskarriären. 

DANIEL NORDMARK, 25 år, Fotbollsproffs i Helsingsborgs IF, sambo med Carin Berling (LFK), bor i lägenhet i Helsingborg, fiske med farsan och sommarstugan är stora fritidsintressen, håller division fem-segern med Lif i division fem som bästa fotbollsminne och Anders Svensson (Elfsborg) som bästa fotbollsspelare som han spelat tillsammans med

Fem snabba (Daniels svar i fet stil)
Innermittfält eller Yttermittfält
Helsingborg eller Lidköping
Mål eller Framspelning
Europacupspel eller Allsvenskan
Bänken i Europa eller Ordinarie i Allsvenskan

Vi börjar som vanligt med att gå igenom din karriär i korthet. Hur har den sett ut?
– Började som knatte i Lidköpings IF. Gjorde A-lagsdebut borta mot Levene/Skogslund (1-1) som 14-åring. Sedan blev det Heimer som 16-åring innan jag gick till Elfsborg när jag var 18 år.
Sju säsonger blev det i Borås, innan jag inför förra säsongen valde att gå till Helsingborg.

Du hann ändå med ett par A-lagssäsonger i den lokala fotbollen. Vad minns du bäst från den tiden?
– Främst minns jag mötena med Råda. I alla fall då var det stor rivalitet mellan Lif och Råda och det var specielt att spela derby. Att det sedan hann med att bli två seriesegrar under de åren (Lif -03, Heimer -04) var riktigt roligt. Fick också spela ett år med brorsan Gustav i Heimer och det var sköj.

Idag då? Hur bra koll har du på den lokala fotbollen?
– Tror nog att jag har hyfsat bra koll. Jag pratar ofta med Gytis (Gelgota) och dessutom spelar ju sambon Carin (Berling) i LFK. Sedan följer jag förstås Lokalfotboll.se och NLT:s Fotbollsblogg så man kan lugnt säga att jag har ett intresse av fotbollen ”hemma”.

Du har lirat i både Lif och Heimer. Vad tycker du att det nu blivit Lidköpings FK?
– Positivt! Satsningen med Akademin är kanonbra, men man måste ha tålamod för det lär ta tid innan det bär frukt. Först måste man hitta en stabil grund att stå på i föreningen för det kan ta 6-7 år innan man får fart på talangerna genom Akademin upp i LFK A.
Sedan hoppas jag att man hittar ett gemensamt synsätt för hur man ska spela fotboll i föreningen så att alla lag i klubben försöker spela på samma sätt.

Efter tiden i Lidköping blev det alltså sju år i Borås och Elfsborg. Beskriv tiden i klubben?
– Det var en väldigt rolig tid. Vi spelade en rolig fotboll och jag utvecklades mycket. Det var där jag blev en allsvensk spelare och dessutom landslagsman i U21. Så för att sammanfatta det har jag många bra minnen.

Trots sju säsonger i Elfsborg fick du ingen riktigt tydlig roll på planen i Elfsborg. Är du besviken över detta?
– Ja, det får man ju säga. Men det är tränaren som bestämmer och tar ut laget och har sista ordet. Tyckte exempelvis att vi 2011 fick ihop det mycket bra med Anders (Svensson), Martin (Eriksson) och mig själv på innermitt. Men det blev aldrig mer än ett par matcher då tränaren (Magnus Haglund) valde att satsa på andra spelare.
Att jag inte kände fullt förtroende från tränaren var givetvis en bidragande orsak till att jag sökte efter en ny klubb och inte valde att förlänga med Elfsborg.

Det blev mycket skriverier om att du bytte för att vinna titlar i Helsingborg och att du inte kunde det med Elfsborg. Vad har du att säga om det?
– Det var ett riktigt missförstånd. När jag bestämt mig för att inte vara kvar i Elfsborg valde jag mellan Helsingborg och lag i mitten- och botten av Allsvenskan. Då gjorde jag ett uttalande om att jag valde HIF för att de hade chansen att vinna titlar. Någon ”pajas-reporter” på Borås Tidning missuppfattade detta och gjorde en grej av det som Elfsborgs-fansen reagerade strakt på då de trodde att jag snackat skit om klubben.
Men det är läropengar man får ta att man ska passa sig för vad man säger.

Det blev en titel i form av vinst i Supercupen. Om du skulle betygsätta din premiärsäsong i HIF mellan 1-10. Vilket betyg ger du dig själv?
– Svårt, men du kan nog sätta ett OK betyg. Säg en 6:a. Vi vann trots allt en titel och jag gjorde fler mål än tidigare (sex stycken). Sedan var slutplaceringen som 6:a i Allsvenskan en besvikelse samt att jag inte fick någon speltid i Europacupspelet under hösten.

Hur trivs du annars i staden Helsingborg? Bättre eller sämre än Borås?
– Helsingborg är en fantastisk stad. Speciellt på sommaren då man är bra på att använda sig av vattnet i staden. Det negativa är att det är långt ifrån Lidköping. Jämfört med Borås är det rätt lika annars. Ungefär lika stora städer, med samma utbud.

Du började din sejour i Helsingborg med att få böter för fel träningsytrustning. Nu är du själv ”Böteschef”. Hur är det och vad kan man åka på böter för?
– Vi har faktiskt lagt ner bötessystemet för stunden. Det blev lite mycket på fokus på det tyckte vi som hade hand om det, men det var kul så länge det varade.
Exempelvis hade vi en regel om att man skulle vara ”Fredagsfin”. Piké eller skjorta skulle vara på. Annars var det 50 kronor i böter. Annars införde nye tränaren Roar Hansen böter för könsord på träning och match. 100 spänn kostade det. Annars hade vi de vanliga grejerna som förseningsavgift och mobilsignal vid samling och träning. Det sistnämnda kostade 200 kronor

Vad gör ni för alla pengar som kommer in under året?
– Det blir en liten lagresa efter säsongen och så skänker vi en del av pengarna till sjukhuset här i stan.

Förra veckan frågade Patrik ”Silar´n” Andersson vad du tror är de egenskaper en allsvensk klubb tittar efter hos en lokal spelare? Vad tror du i den frågan?
– När det gäller unga spelare tittar de efter funktionell teknik och farten med bollen. Dessutom vet jag att de gör en noga research och kollar vilken typ av kille det är på och utanför planen. När det sedan kommer till något äldre spelare som gör en ”divisionsresa” uppåt handlar det först om samma grejer, men också om spelförståelsen och spetskvaliteter. Som att man är en målskytt av rang exempelvis.

Visste du själv vilka egenskaper som krävdes för att spela allsvenskt när du var en ung talang hemma i Lidköping?
– Jag spelade för att det var kul, men alltid med målet att bli fotbollsproffs. Jag tränade alltid extra utöver lagets träningar och jag tror att det är det som tagit mig ett steg längre än de killar jag spelade med på den tiden.
Det kräver engagemang och en viss ödmjukhet att orka träna extra och det tror jag inte alla unga talanger förstår. Jag har min pappa och mina bröder att tacka för mycket. De har sporrat mig att träna extra och jobba för att alltid bli bättre på det jag gör.

Du har relativt nyligen köpt sommarstuga i Källstorp utanför Örslösa. Ska vi tolka det som ett tecken på att du kommer att bli Lidköpingsbo senare i livet?
– Ja, absolut. Så fort karriären är slut kommer jag hem direkt. Så har jag och Carin tänkt i alla fall. Om jag sedan kommer att spela fotboll i trakten känns mer tveksamt, men man ska aldrig säga aldrig.
Tror och hoppas kanske annars på en annan roll i den lokala fotbollen. Som tränare eller Sportchef kanske.

Om vi återgår till nutid och årets säsong. Vad kan vi förvänta oss av Helsingborg och Daniel Nordmark 2013?
– Allt känns bra med de nya tränarna (Roar Hansen, Erik Edman, Kalle Björklund) så det är en bra start. Roar jobbar mycket för att ha ett bra passningsspel och det tilltalar mig. Men vi kommer att behöva ha tålamod, då det är en spelstil som tar längre tid att jobba in.
Sedan kommer Svenska cupen bli viktig för oss. Det är sista chansen till Europaspel för oss i år. Tyvärr har vi dock många skador just nu, men får vi ordning på dem ser det bra ut och något ska vi allt kunna vinna i år tycker jag.

För egen del hoppas jag på fler mål. Gjorde som sagt sex mål ifjol och i år ska jag upp emot tio. Det borde kunna gå tycker jag.

Andra frågan som Patrik Andersson hade till dig var vad som skiljer en allsvensk tränare emot en lokal tränare i form av upplägg, träningar och organisation? Vad säger du om det?
– De jag har haft på allsvensk nivå lägger stort fokus på hur VI som lag ska spela fotboll. Sedan jobbar de stenhårt på att ”banka in” detta i spelarna och alla övningar och upplägg utgår ifrån detta. De stoppar mitt i övningar och petar i små detaljer.
Sedan har vi på den här nivån fler träningar att jobba in detta, men en tydligare spelidé och mer fokus på passnings- och possitionsspel upplever jag som största skillnaderna.
Övningarna behöver sedan inte vara mer avancerade, men allt, precis allt utgår ifrån tränarens spelidé.

Dina egna drömmar och framtidsplaner inom fotbollen. Hur ser de ut?
– Visst hoppas man fortfarande att någon gång få spela i Italien, men man blir mer och mer realistisk ju äldre man blir. Men jag trivs bra i Helsingborg och hoppas få stanna i klubben och vinna det man kan vinna i Sverige. Efter karriären drömmer jag om att komma hem till Lidköping och bidra till utvecklingen av fotbollen på hemmaplan.

Vad kommer då att krävas för att du ska kunna ta nästa kliv i karriären?
– Tror att jag måste ha mindre dalar. När jag presterar på topp tycker jag att jag gör det bra, men jag har för djupa svackor. Kommer verkligen behöva jobba för att göra jämnare prestationer på planen.

Till sist ska du få skicka stafettpinnen vidare till någon annan lokal spelare, ledare, eldsjäl eller dylikt. Vem har du valt och vad vill du fråga?
– Jag har valt Vinningas tränare Claes German. Vi vann tillsammans femman med Lif 2003 och vi avgjorde serien på Lindvallen där han nu är tränare. Jag vill veta hur det känns att träna Vinninga och vad han har för mål med sin tränarkarriär?

Vad tyckte du om Fredagsstafetten denna vecka och vad skulle du vilja fråga nästa veckas deltagare Claes German?
Kommentera nedan!

 

Lämna en kommentar