ANNONS:
ANNONS:

”Tommy Bruzelius här. Har du pappa inne?”

I lördags kom det hemska beskedet.
Lokalfotbollslegenden Tommy ”Bruzze” Bruzelius är död.
Här är mina tankar om den mytomspunne ”Bruzze”.

”Tommy Bruzelius här. Har du pappa inne?”
Den skorrande skånska rösten i hemtelefonen på Vargvägen var knappast ett ovanligt inslag under 90- och 00-talet. Tommy Bruzelius jobbade nämligen flitigt i rollen som matchtillsättare för Lidköpings fotbolldomarklubb och var ansvarig för att alla matcher skulle ha en domare.

Det var ett enormt pusslande innan datorernas era och ”Bruzze” hade stenkoll på alla matcher och domare i sitt kollegieblock.
”Banck. Du har fått en högriskmatch”
Bruzzes ständiga skämt när pappa kom till luren och blev meddelad att han skulle döma någon ”spännande” match i herrarnas Reservlagsserie.

Att Bruzze hade ett finger med i spelet lite varstans i den lokala fotbollen förstod man snabbt under sin uppväxt och även om man inte riktigt hängde med i allt han gjorde så förstod man i alla fall att denne hårfagre man gillade rollen som speaker. Inte minst under Lofas inomhusturnering. Utan Bruzzes stämma i högtalarna – inget riktigt Lofa!
Att det sedan inte alltid blev helt rätta uttal när spelare med ett annat ursprung än ”innanför 50-skyltarna” skulle presenteras fick man ta. Bruzze visade en sån kärlek till fotbollen att man helt enkelt inte kunde göra annat än att le.

En tyst minut för Bruzze i lördags.

Kanslistjobbet var annars som vikt för Bruzze som hade rollen i flera olika klubbar ända fram tills pensionen för ett par år sedan. Då vid god vigör, men de senaste åren har hälsan svikit Bruzze allt mer. Främst lungorna spökade och i helgen fick vi alltså det tragiska beskedet att han gått bort vid en ålder av 68 år.

Många är de som känt sig mycket berörda av beskedet och de fina orden har varit många till den man som så många hade koll på, men som ingen riktigt kom in på livet. För sådan var han Bruzze. Öppen, social, men med en intigritet och en hemlighetsfull aura kring sig.
För ett par år sedan gjorde jag ett allvarligt försök att komma närmare legenden Bruzze i samband med en Fredagsstafett här på Lokalfotboll.se. Det blev mitt sätt att lära känna mannen bakom den där rösten och sköna frisyren.

Så som ett sista tack för allt du gjort för den lokala fotbollen Bruzze så kommer här en återpublicering av intervjun. Tack för allt du gjort och vila i frid!


Mannen. Myten. Legenden.
Möt Tommy ”Bruzze” Bruzelius i en Fredagsstafett om varför han flyttade till Skaraborg och hur han blev en del av den lokala fotbollen i trakten.
Dessutom om ideellt arbete, fotbollens betydelse och hur han håller hårsvallet i trim.


Namnlöst.001

TOMMY ”BRUZZE” BRUZELIUS,
 kanslist IK Gauthiod & lagledare för Kållandsös damer, tränade i svarta Adidas Copa Mundial, bor i lägenhet i Lidköping, syskon i Ängelholmstrakten, jobbar som kanslist i IK Gauthiod, dans är det stora fritidsintresset, håller Gauthiods SM-guld i futsal 2006 som bästa fotbollsminne och håller trion Anna Ahlstrand (Gauthiod), Elin Carlsson (Gauthiod) och  Anna Leon (Heimer) som bästa spelare han tränat.

—————————————-

Fem snabba: 
(Tommys svar i fet stil)
Damfotboll eller herrfotboll
Döma fotboll eller lagleda fotboll
Kanslist eller speaker
Skåne eller Skaraborg
Hårspray eller hårmousse

—————————————-

Född och uppvuxen i Skåne. Berätta om din barndom.
– Är född och uppvuxen i Vejbystrand (ca 5000 invånare) som ligger cirka en mil utanför Ängelholm längs med kusten. Min uppväxt var väl inget annorlunda eller speciell. Var en kille som hade mycket kompisar och var mycket med dem. Speciellt kul var det när sommargästerna dök upp. Då fördubblades antalet invånare i byn. Har fortfarande ett stort hjärta för området då mina syskon alla bor i trakten. Är väl nere i Skåne i alla fall en gång varannan månad.

Hade du tidigt ett stort idrottsintresse?
– Vet inte om det var så jättestort med en gång. Hängde med kompisarna till Vejbyslätts IF när jag var i sexårsåldern och spelade fram till juniorlagstiden. Var inte speciellt bra i fotboll när jag spelade mittfältare. Och när man inte kände att man hängde med så blev det att man tidigt tittade på andra sysslor som ledare eller domare.

Pingisen är väl annars den sporten jag utövat mest under senare år. Var rätt duktig som ung och fortsatte när jag flyttade till Lidköping och har spelat både i Örslösa och IFK Lidköping i många år.

Ja, Lidköping blev det alltså efter Skåne. Hur kom det sig egentligen att du flyttade hit?
– Det var 1982. Hade drivit eget i många år. Bland annat både klädesaffär och kiosk. Men just då hade jag inget och samtidigt fick jag en fråga från min syster. Hon var i Lidköpingstrakten och hjälpte till med filmen ”Sverige åt svenskarna”. Jag kunde också få jobb kring filmen och tog chansen och flyttade.

Och sen blev du kvar, eller?
– Ha, ha. Ja, det blev så. Filmen blev dock en flopp och snart fanns det inget jobb. Men jag fick kontakt med fotbollen när jag bodde i stan och redan samma år fick jag jobb som materialförvaltare i IF Heimer. Lite senare fick jag frågan om att vara kanslist och jag tackade Ja. Var ju perfekt att få jobba med sin hobby.
I Heimer blev jag sedan kvar. Fortsatte som kanslist och hjälpte också till med damlaget från 1985. Vi gick igenom både femman, fyran och trean. Men 1988 tyckte klubben att vi kostade för mycket och la ner damlaget. Det kändes riktigt tråkigt.

Vad hände sen då? Valde du att lämna klubben också?
– Nej, inte direkt. Då jobbade jag halvtid i Heimer. Men eftersom vi ville att damfotbollen skulle överleva valde vi att starta Lidköpings FF och där fick jag också rollen som kanslist. Det var en riktig storsatsning vi gjorde då. Vi fick många spelare att spela för oss, men det var mycket arbete. Vi fick dåliga träningstider och mycket var tungjobbat. Man bar de där jävla bollarna överallt minns jag.

Dessutom tyckte många att vi bara var ett Heimer som bytt namn och eftersom Heimer inte hade det bästa ryktet fick inte vi det heller. Men klubben överlevde ett halvt decennium och vi fick bra snurr på verksamheten. Men i mitten på 90-talet gick det inte längre. Vi försökte köra ihop med lag som Saleby och Lundsbrunn, men det fungerade helt enkelt inte.

Just rollen som kanslist, men också lagledare är något som verkligen varit din ända sedan du kom till stan. Du gillar den?
– Ja, verkligen. Har ju aldrig direkt tränat ett lag, men ändå fått vara med och coacha och hjälpa till med allt runt omkring laget. Hade aldrig fungerat om en tränare bara hade kört sitt eget race, men jag har samarbetat med öppna och prestigelösa ledare som velat ha min hjälp. Är knappast den klassiska lagledaren som flyttar koner.

I vilka klubbar har du egentligen varit verksam?
– Efter tiden i LFF blev det Skara i två säsonger. Sedan Falköpings KIK under två år i division ett och två. Sedan körde jag faktiskt som lagledare i Allsvenskan åt Holmalund under ett halvår. Men det blev för långa resor och jag tröttnade.

Efter ett uppehåll där jag jobbade som kanslist åt Lidköpings HK hörde Gauthiod av sig och nu har jag jobbat där under 12 år. Främst i rollen som just kanslist, men under sex år också som lagledare i damlaget. Slutade med damlaget 2009 och har sedan dess hjälpt till i klubbar som Levene-Skogslund, Mellby och nu i Kållandsö.

Som om inte detta varit nog har du också dömt fotboll under alla år. Hur kom du in på det spåret?
– Började döma redan nere i Skåne. Tre år blev det där innan jag flyttade norrut. Där fortsatte jag att döma. Tycker det har varit riktigt kul även om jag aldrig dömt högre upp än division fem. Har jobbat mycket på att försöka vara en bra matchledare och skapa en god stämning på planen. Det har gjort att det sällan blivit tjafs under mina matcher.
Tror knappt jag viftat med korten under åren. Har väl blivit någon målchansutvisning, men det är nog allt.

Det har blivit mindre och mindre dömning för dig de senaste åren, men i år har du helt slutat. Är du klar med rollen som domare?
– Jag tror det. Har inte gått kursen i år så det är slut på seniornivå. Har tänkt att hjälpa till och döma lite ungdomsfotboll på Rådavallen om de behöver hjälp, men annars är det nog slut. Det känns faktisk rätt så skönt. Jag hinner helt enkelt inte med och nu får jag dessutom chansen att titta på mer fotboll på kvällarna och det gillar jag.

Hörde lite rykten om att du ofta ringde dig sjuk på domarnas löptester de sista åren. Kan du bekräfta eller dementera?
– Ha, ha. Jag har väl aldrig missat något löptest… (skratt)
Ville inte springa runt på Framnäs löparbanor så jag sprang i skogen vid ridhuset istället. Jan-Erik ”Windy” Johansson klockade mig…

Idag är du alltså kanslist i IK Gauthiod och lagledare i Kållandsö dam. Hur ser en vanlig fotbollsdag egentligen ut i ”Bruzzes” liv?
– Börjar vanligtvis 8:00 på Lunnevi. Börjar med att kolla mailen och fixar alla bokningar som behöver göras. Sedan ska kvällens träningar och matcher planeras. Vilket lag ska vara på vilken plan och i vilket omklädningsrum? Det är mycket som ska fixas och administrerats och det är viktigt att ha många kontakter.
Jag är också den som kallar både domare och motståndarlag till matcherna. Mellan 13-14 har lunch och sedan är det fullt upp på eftermiddagen fram till 17:00.

Är som sagt lagledare för Kållandsös damer också. Är inte så flitig på träningarna, men jag är med på alla matcher. Så har vi match som nu i veckan åker jag med på den. Hinner väl precis hem och vända innan jag åker vidare till matchen. Brukar vara hemma igen vid 22:00. Så mycket fotboll blir det även om man inte orkar på samma sätt som förr.

Bruzze coachar Kållandsö till Lofaseger 2014
Bruzze coachar Kållandsö till Lofaseger 2014

Men dina fotbollsaktiviteter stannar inte där förstår jag.
– Nej. Jag är ju speaker på alla Gauthiods dammatcher också. Kör även varannan match för herrarna. Sedan är jag tävlingsledare i Lofa också så det är inte problem med fritiden direkt.

Vad är roligast att hålla på med då?
– Att vara speaker tycker jag är intressant. Speciellt som imorgon när herrarna i Gauthiod tar emot Trollhättan inför kanske 1500 personer. Sedan är rollen som vanlig åskådare något jag också uppskattar. Men jag gillar allt och mixen jag har i mitt fotbollsliv passar mig bra.

Hur viktig är fotbollen för Tommy Bruzelius?
– Den är förstås jätteviktig. Den har ju varit en stor del av mitt liv i snart 30 år. Har ju gett väldigt mycket till fotbollen, men har fått massor tillbaka. Har lärt känna tusentals spelare och andra vänner genom fotbollen och är tacksam för det.
Sedan är man ju trots allt en vinnarskalle och man vill ju också vinna till varje pris.

Att den lokala fotbollen är en stor del av ditt liv är uppenbart. Vilka är höjdpunkterna under det lokala fotbollsåret tycker du?
– Svår fråga. Jag gillar det mesta faktiskt. Men det är klart att alla Gauthiods matcher är ju höjdpunkter när man jobbar så mycket för föreningen.

Bruzze som klassisk speaker under Lofas inomhusturnering.
Bruzze som klassisk speaker under Lofas inomhusturnering.

Många klubbar genom åren. Vilken ligger närmast hjärtat?
– IK Gauthiod. Det vore konstigt annars då jag varit i klubben i tolv år. Tror inte jag hade varit kvar annars. Det finns en speciell sammanhållning i den här klubben som jag verkligen gillar. Det är lätt att komma in som ny och alla hälsar på alla. Oavsett vad man har för roll i föreningen. Detta är verkligen en klubb jag unnar framgång och även om jag gärna ser alla lokala lag så högt upp i divisionerna som möjligt så håller man förstås extra på Gauthiod.

Frågan som ”Stisse” förra veckan ställde till dig förra veckan var hur du tycker att föreningslivet ändrats genom åren. Vad har du att säga om det?
– Det jag direkt kommer att tänka på är att det fanns många fler ideella ledare förr. Fler kunde tänka sig att ställa upp för en förening och tempot på allt var betydligt lugnare. Nu har alla så bråttom hela tiden. Spelarna i laget ska snabbare iväg efter match och träning och hinner inte med så mycket runt omkring. Alla ska ju ha betalt om man ska jobba i en förening känns det som. Tycker att vi har det annorlunda i Gauthiod, men det är min känsla. Vad man ska göra åt detta vet jag faktiskt inte tyvärr.

Hur länge kommer vi att få se dig engagerad i den lokala fotbollen? Så länge du kan stå på benen?
– Ha, ha. Jag vet inte. Har faktiskt planer på att flytta tillbaka ner till Skåne när jag blir pensionär. Men vi får se. Jag trivs med min tillvaro idag.

Sista frågan som många undrat. Du är känd för ditt hårsvall. Vad är hemligheten bakom det? Använder du mycket hårprodukter?
– Nej, faktiskt inte. Jag kör utan. Eller förresten. Schampo använder jag förstås. Och balsam med. Det behöver den här frisyren. Var nog mer noga med håret och stilen som ung. När man jobbade i klädaffär gällde det att ha koll.

Till sist ska du få skicka stafettpinnen vidare till någon annan lokala spelare, ledare eller eldsjäl. Vem har du valt och vad vill du fråga?
– Jag har valt att skicka den vidare till fotbollsdomaren Admir Hasanbegovic. Det råder en enorm domarbrist i vårt distrikt just nu och Admir är en kille som gått snabbt uppåt i seriesystemet. Hur får vi andra, nya domare att fortsätta som honom? Vilken stöttning tycker han att nya domare behöver för att fortsätta och hur ska vi locka fler att döma fotboll?

VAD TYCKTE DU OM DENNA VECKAS FREDAGSSTAFETT? KOMMENTERA GÄRNA!

 

 

Lämna en kommentar