ANNONS:
ANNONS:

”Hade aldrig någon tanke på att lämna föreningen”

23 mil enkel resa från bostad till hemmaplan.
Kent Edmans engagemang i ENV är verkligen beundransvärt.
Men hur orkar han? Möt Eldsjälen från Vånga i veckans Fredagsstafett.


Namnlöst 3.001

KENT EDMAN
, 54 år, Fotbollsordförande i Edsvära/Norra Vånga, spelade under karriären i svarta Copa Mundial, bor i hus i småländska Ljungby, gift, Logistikansvarig på CGM i Ryssby, bilar och musik är stora fritidsintressen utöver fotbollen, håller seriesegrarna 2003, 2007 och 2013 med ENV som roligaste fotbollsminnet och anser att Jörgen Svensson (så Vånga BK) är bästa spelare han spelat tillsammans med.

—————————————-

Fem snabba: 
(Kents svar i fet stil)
Småland eller Västergötland
Gamla bilar eller nya bilar
Edsvära eller Norra Vånga
Värva spelare eller ringa ihop ett U-lag
Jazz eller rock

—————————————-

Om du skulle ta och börja beskriva dig med tre ord. Hur låter det då?
– Jättesvår fråga. Men jag är väl en Idrottsidiot av sällan skådat slag. Sedan är jag en envis jäkel med ett stort ENV-hjärta.
Blir väl Idrottsidiot, envis och ENV-hjärta om du skulle ha tre ord då.

Du är född och uppvuxen i Vånga på Varaslätten. Är du uppväxt med ett idrottsintresse i familjen?
– Ja, verkligen. Pappa var intresserad och även mamma och syrran. Spelade mycket tennis, bordtennis och badminton som ung, men fotbollen var nummer ett. Det var ju sporten som fanns i byn. Började väl som 7-8-åring i Vånga BK. På den tiden hette det inte P12 och P13 och sådant. Istället hette det Putte (12 år), Knatte (14 år) och Pojklag (16 år). Minns ett tag att jag spelade i alla tre lag.

Hur länge hängde du i med spelarkarriären?
– Jag fick problem med knäna en bit över 30 år. Då trappade jag ner, men det blev ändå lite P35 och jag var väl 42 år när jag spelade min sista match. Men under åren innan 30 var jag A-lagsspelare i klubben. Var försvarare och en ledartyp, men jag var inget vidare i huvudspelet.

Du spelade i division 6 under hela karriären. Aldrig någon tanke på att ”satsa” högre upp?
– Nej. Det var liksom inte så på den tiden. Jag var ju ”Vångapöjk” och då spelade man i Vånga BK. Om inte föreningen spelade högre upp i seriesystemet så gjorde jag inte heller det. Någon flytt tänkte man liksom inte på.

Om vi tar och flyttar fram tiden ett par år så slogs år 2000 Edsvära IF och Norra Vånga BK ihop till ENV FF. Vad tyckte du om att slå ihop föreningarna?
– Jag var ordförande i Vånga under denna tid och fanns med i den grupp som tog fram förslaget så jag var positiv. Något år tidigare hade Edsvära kommit till oss och frågat om en sammanslagning. Annars hade de fått lägga ner sin verksamhet. Då vi redan hade en stor ungdomsverksamhet tillsammans kände vi att det var ett naturligt steg att ta. Men vi i Vånga hade nog levt vidare även på vårt håll då vi hade en fullt fungerande verksamhet hos oss.

Så här 15 år senare. Hur ser du nu på sammanslagningen?
– Fortfarande jättepositivt och det har aldrig varit något snack om vi gjorde rätt. Visst var det kasnke några äldre personer från föreningarna som gnällde i början, men överlag har alla varit positiva hela vägen. Fler personer har engagerat sig i föreningen och man kan titta på föreningens resultat också. Vi är betydligt längre fram idag rent sportsligt än tidigare.

Serieseger 2013.
Serieseger 2013.

Vilken är din roll i föreningen idag?
– Jag har varit Fotbollsordförande i föreningen sedan sammanslagningen 2000. Det innebär att man ordnar tränare, har kontakten med spelartrupp och tränare, fixar nyförvärv, bokar träningsmatcher och arrangerar festligheter. Sedan sitter jag med i föreningens valberedning också.
Och just det. Jag är en av lagledarna i U-laget också så jag ansvarar för att kalla spelarna till matcherna och finns på plats på matcherna när jag har möjlighet.

Du har fullt upp i föreningen märker man och det hade varit imponerande oavsett. Men saken hör till den att du bor i småländska Ljungby. Hur kommer det sig?
– Flyttade ner av familjeskäl 2007 och bor nu och jobbar strax utanför Ljungby på ett logistikföretag. Trivs alldeles utmärkt med det, men det var aldrig något snack om att jag skulle säga upp mitt engagemang i ENV.
Det var givet att stanna kvar i föreningen. Har ju mamma och syrran i Vånga och många kompisar kvar. Fotbollen är ju som ett gift och ENV är en fantastisk förening med många underbara personer som man inte vill vara utan. Det gick inte att släppa helt enkelt.

Kents resväg från bostad till Holmavallen.
Kents resväg från bostad till Holmavallen.

Hur fungerar kombon att vara så engagerad i en förening och bo 23 mil ifrån hemmaplanen?
– Det fungerar rätt så hyfsat tycker jag. Telefon, mail och sms löser det mesta och jag tror inte ens alla i laget vet att jag bor så långt bort.

Så hur ser en vanlig fotbollsvecka ut i Kent Edmans hektiska fotbollsliv?
– Blir en hel del tid i telefon med både tränare och spelare. Början av veckan handlar mycket om att stämma av matcherna som var under helgen. Får också mail om vilka spelare som tränat och vilka som är skadade så då kan det handla om att se till att spelare får komma på behandling och sånt. Under torsdag och fredag blir det att kalla ett U-lag inför helgens match och rodda med detta.

Om det sedan är så att vi har match med A-laget på lördagen så brukar jag åka hemifrån vid niotiden på morgonen. Brukar äta lunch hos min mamma vid 11:30 och sedan bege mig mot fotbollsplanen. Där är jag mest åskådare, men det blir att man stannar kvar en stund efteråt och pratar med folk. Söndagar sedan är det ofta U-lagsmatch och då coachar jag vid behov. Annars tar jag linjeflaggan och viftar lite. Försöker också kombinera helgens besök med eventuella sektionsmöten om vi har sådana så det blir väl att man är hemma i Småland sent på söndagskvällen.

Naturlig följdfråga. Vad tycker din fru om ditt engegemang i ENV?
– Ha, ha. Hon är fotbollsidiot hon också och hon har bott i Vånga och känner till föreningen. Tillsammans följer vi också mycket av sporten i vårt närområde. Troja Ljungby (hockey) och Öster i Växjö följer vi på nära håll. Så att hon är idrottsintresserad och har förståelse för mitt engagemang är jag mycket tacksam för.

Mycket av din vakna tid går alltså åt till en fotbollsklubb 23 mil bort. Varför gör du detta?
– ENV är som en stor familj med många underbara personer. Har ju rötterna i trakten och uppvuxen på fotbollsplanerna som vi spelar på. Skulle inte klara mig utan att träffa alla de härliga personerna som finns runt föreningen och jag är oerhört tacksam för alla personer jag har fått träffa genom fotbollen.
Att se att man kan uträtta någonting tillsammans är riktigt roligt. Man tränar ihop, lägger en plan och jobbar stenhårt. När det sedan blir bra är det helt fantastiskt.

Det är aldrig jobbigt att sätta sig i bilen då?
– Det kan det väl vara när man ska sätta sig i bilen och åka hem. Speciellt om resultaten inte varit bra. Men tjusningen med fotbollen är ju att det hela tiden kommer nya matcher och utmaningar och det blir som en drivkraft och nerv för mig. Oftast har man ju en bra helg i bagaget och då känns allt bara bra.

110923-1

Apropå bilar. Du har ett stort bilintresse. Berätta lite om det.
– Det är något som alltid funnits. Är väldigt intresserad av gamla amerikanare och jag åker gärna på en tur. Men just nu har det blivit betydligt mindre än vad jag skulle vilja. Men lite Cruising blir det allt och jag besöker årligen Power Meet i Västerås. Är lite med bilintresset som med fotbollen. Är gemenskapen kring som jag verkligen gillar.

Tillbaka till fotbollen. Du har varit enegagerad länge i föreningslivet. Var det bättre förr?
– Nej, det vet jag inte. Men det är fler utmaningar idag. Ta bara detta med Bosman och att det är spelarnas marknad nu. Det försvårar förstås för föreningarna. Vi har tur som har trogna killar i ENV, men speciellt hösten när många spelare flyttar på sig är en jobbig tid. Respekten mot föreningarna från spelarhåll är sämre idag och vi går en farlig väg tillmötes. Det känns som det behövs dårar som jag för att det ska fungera. Men vad händer när nästa generation tar över och inte vill lägga den tiden på en förening som många av oss gör idag?

Hur länge orkar Kent Edman engagera sig i ENV?
– Det vet man inte, men får jag bara vara frisk och kry så ser jag ingen anledning att sluta. Det är fortfarande lika kul som när jag en gång började att engagera mig.

Vad tycker du så här på slutet om ENV:s säsong nu när det bara återstår två omgångar?
– Det är väl tyvärr som vanligt. Att vi haft en jobbig vår där vi hamnar långt bak. Sedan har vi en bra moral i gänget och vi ger oss aldrig vilket vi visat ännu en gång. Det blir en spännande avslutning och jag räknar med att se de avslutande omgångarna på plats.

Till sist ska du få skicka stafettpinnen vidare till någon annan ledare, spelare, supporter eller lokal fotbollsprofil. Vem har du valt och vad vill du fråga?
– Jag skulle vilja skicka stafetten vidare till Johan Persson i Skara. Hade nöjet att lära känna honom under tiden hos oss i eNV och jag skulle vilja veta hur han ser på sin fotbollsframtid. Hur länge kommer han att spela och kommer han att satsa fullt ut på att vara tränare den dagen han lägger av?

VAD TYCKTE DU OM DENNA VECKAS FREDAGSSTAFETT? KOMMENTERA GÄRNA!

Galejan

 

 

 

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterPrint this pageEmail this to someone

Lämna en kommentar