Elin Kängström är tillbaka med en ny text. Den här gången om hur hon hanterar de verbala påhopp hon som domare kan utsättas för under match.
Är du blind eller?! Det är en fråga man fått ställd till sig ett antal gånger under matcher man dömt, de allra flesta gånger tror jag dock inte att frågan var tänkt att tolkas bokstavligt. Jag försökte komma på hur jag brukar svara på den och kom fram till att jag nog oftast inte gör det alls. Underförstått så förstår jag att en spelare eller ledare som ställer den frågan uppenbarligen tycker att det är något jag missat. Visst kan det vara så att jag har missat något, precis som att en spelare gör ett visst antal felpass och får några snedträffar under en match så missar även jag som domare kanske en spark eller tröjdragning. Så om frågan skulle besvaras till en spelare skulle man kunna summera det som att ”nej blind är jag inte men antingen så har vi bedömt situationen olika eller så har jag haft en felaktig vinkel till spelet och faktiskt inte sett det du syftar på”.
Jag tror att det är viktigt att kunna vara ödmjuk som domare och erkänna när man faktiskt känner att det här blev kanske fel. Jag har iallafall aldrig gått från en match och känt att jag gjorde 100% rätt hela matchen, men har det blivit 99% rätt får man vara nöjd. För trots att man försöker ha närhet och vinkel till spelet under en hel match är det ibland svårt att se varenda liten knuff, även om man strävar efter det som domare. Just vinkel skulle jag vilja säga är oerhört viktigt för att kunna se situationer som uppstår och göra en korrekt bedömning. Du kan vara hur nära som helst men har du hamnat lite fel så kanske du bara ser spelarnas ryggar och missar den där tröjdragningen. Men domarens placeringar och rörelsemönster går att diskutera i en oändlighet och det tenderar att bli lite långrandigt. Det jag ville komma till är att jag tror att man ibland glömmer av att det finns många aspekter som spelar in på en domares beslut och att även domaren behöver får lov att ha en viss felmarginal. Men genom att vara ödmjuk så accepterar nog de flesta spelarna lite småfel.
Sen väger såklart större saker som exempelvis en grov utvisning eller en målchansutvisning tyngre än att vinka ett inkast åt fel håll. Det är ett ansvar man har som domare att hela tiden sträva efter att se allt som uppstår, göra en korrekt bedömning och leda matchen för alla som deltar i den. Domaren likställs ofta med en matchledare och det gör att man har ett visst ansvar i hur man agerar. Det har givetvis spelare också, men en spelare som får en nedsättande kommentar kastad mot sig av en motspelare kan ändå säga något spydigt tillbaka (även om det inte är att föredra). Som domare har du befogenhet att varna eller visa ut spelare vars beteende brister, vilket medför ett visst ansvar för det beteende som tolereras på planen. Därför kan inte du som domare kläcka ur dig vad som helst. Jag kommer ihåg att jag hade lite svårt för det när jag började döma, att inte få säga något spydigt tillbaka. Många gånger hade jag lust att säga något elakt till den som hade kränkt mig, men domaren kan inte göra det. Korten får spegla försvaret och givetvis kan du bemöta kommentaren men du måste alltid vara den som tar ansvar för dialogen. För att underlätta för mig själv brukar jag tänka att det är min domarroll de kommentarer och inte mig som person. Men den gränsen är det upp till varje domare att dra och givetvis ska vi aldrig acceptera personliga påhopp, men vi behöver tyvärr kunna hantera det. På det stora hela upplever inte jag att det förekommer verbala kränkningar speciellt ofta mot mig personligen. Men det är ett problem inom fotbollen i stort gentemot domare och en åtgärd för att förbättra matchmiljön för både domare, spelare och ledare är matchmötena som VFF började med i fjol.
Kommentarerna som jag får numera rinner oftast av mig och man bestraffar det som ska bestraffas och går vidare. Nästan så att jag ibland förundras över vissas förmåga att se precis allt som händer på planen oavsett hur långt bort dem befann sig eller hur taskig deras vinkel till spelet var.
ELIN KÄNGSTRÖM
Födelseår: 1997.
Familj: Sambo och dotter.
Bor: Alingsås.
Klubbar i karriären: Holmalunds IF, Hemsjö IF.
Lokal favoritklubb: Ingen.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Domare.
