Isa Gullbekk skriver i dag om ett så pass komplext ämne som psykisk ohälsa. Hon vidrör hur Alingsås KIK arbetar förebyggande i frågan och understryker att hon tror att behovet finns i de flesta lag och föreningar.
I min förra text tog jag upp ämnet kring skador och hur belastande det kan vara på en spelares psykiska hälsa. Jag tänkte idag att jag skulle gå in lite djupare på just psykisk hälsa och hur jag hade (i en drömvärld) önskat att alla våra föreningar hade jobbat med psykisk hälsopromotion.
Av ren och skär nyfikenhet var jag inne på folkhälsomyndighetens hemsida för att läsa lite statistik kring psykisk ohälsa i samhället. Statistiken som ligger på deras sida är såklart inte baserad på idrottsutövande eller mer specifikt fotbollsspelare, utan baserat på samhällets alla invånare. Vi som grupp; fotbollsspelare, passionerade supportrar, ledare, styrelsemedlemmar med mera är en del av den här statistiken. De skrev bland annat följande:
”Av kvinnorna i åldern 16-29 år svarade 37 procent 2022 att de känner sig ganska eller mycket stressade. Bland männen var denna andel hälften så hög (17 procent).”
”Under hela 2000-talet har det skett en gradvis ökning av andelen som får vård för psykiatriska tillstånd.”
Idrottsutövare och entusiaster inte är något undantag till den här statistiken för psykisk ohälsa, för sanningen är att psykisk ohälsa kan drabba precis vem som helst. Hur kan vi hjälpa våra föreningsmedlemmar att bygga en stabil grund att stå på och hur kan vi jobba med psykisk hälsopromotion kopplat till fotbollen?
Det finns många tillvägagångssätt och mina tankar snurrar lite för snabbt för mig att få tag i dem när jag tänker på detta, men jag ska försöka göra mig förstådd. Det första som slår mig är att ”knowledge is key”, vilket i simpla former innebär att vi skulle behöva utbilda våra spelare att förstå varningssignaler och utlösande faktorer. Att informera och prata om olika typer av tillstånd som är vanliga i vårt samhälle idag. Jag tror att en gemensam förståelse från tidig ålder kan bidra till att fler vågar prata om ämnet när man själv känner sig drabbad, för att vi redan har skapat en kultur där du är förstådd, sedd och hörd. Detta skulle även kunna bidra till att vi enklare ser andra människors tidiga varningssignaler och kan hjälpa till att fånga upp personen i ett tidigt skede.
Storklubbar använder sig av någon form av specialist för sina spelare, som en terapeut, psykolog eller kurator. Där finns det möjlighet för spelare att ha privata samtal för att hantera den enorma pressen de har på sina axlar, hur de balanserar sin elitidrott med familjelivet och säkert en mängd andra saker som spelaren själv vill ta upp. I en drömvärld hade det såklart funnits möjlighet till det även för oss i lägre divisioner, precis här i Alingsåstrakten. Jag förstår själv att det är väldigt svårt att uppnå, det finns helt enkelt inte tillräckligt med kompensation för de flesta klubbar att erbjuda och jag kan tänka mig att det är otroligt svårt att hitta tillräckligt många i professionen som skulle ställa upp ideellt på ett sådant massivt arbete. Låt mig åtminstone presentera i korta drag hur vi i Alingsås KIK jobbar med just psykisk hälsopromotion.
Vi har en helt fantastisk mental coach som heter Malin Widerholm, ni kanske har läst om henne i Alingsås Tidning tidigare under våren när de skrev en artikel om hennes arbete i klubben. Det Malin har gjort med oss är lite det jag beskriver ovan; informerat och utbildat. Då har vi i samband med detta fått jobba aktivt med att hitta hur informationen passar in på oss själva för att sedan kunna applicera det i livet. Utöver arbetet på gruppnivå finns hon även tillgänglig för personliga samtal om vi känner att det behövs. Det finns utrymme att prata om allt vi behöver, men fokuset ligger oftast på hur man ska nå upp till sin fulla potential som fotbollsspelare.
Jag tror helhjärtat på att vi behöver fortsätta prata om psykisk ohälsa och hälsopromotion på ett systematiskt och strategiskt vis för att förhindra stora konsekvenser för våra spelare och ledare. Förslagsvis att ta in en extern professionell som håller i en föreläsning på en timme, tre gånger under försäsongen. Det kanske hjälper någon i gruppen att bli bekväm nog att ta hjälp på vårdcentralen man är inskriven hos. Ibland kan det vara svårt att veta var man ska vända sig för att få hjälp om man aldrig har varit en del av den här diskussionen. Bara en sådan sak som att veta vad samhället erbjuder för stöd och funktioner i kontexten av psykisk ohälsa är självklart jätteviktigt. Inga bekymmer är för små, inga problem är för stora. Det gäller att ha ett fungerande nätverk av trygghet runt omkring sig och hitta vad som fungerar för en själv.
Jag hade säkert kunnat skriva en halv bok om ämnet, men för att inte dra ut på det allt för långt så avslutar jag med detta. Jag önskar att alla klubbar strävar efter att verkligen ta spelarnas psykiska ohälsa på allvar. Jag är jättenyfiken på hur andra klubbar i vårt område jobbar med detta, så om du har någon insikt i detta får du gärna lämna en kommentar eller skriva till mig privat. Jag är så sjukt nyfiken! Vill du läsa mer om den statistiken jag nämnde tidigare i texten så lämnar jag länken här nedan. Ha en fantastisk (för många av oss) sista fotbollsmånad, så hörs vi en sista gång om några veckor!
Födelseår: 1998.
Familj: Singel.
Bor: Alingsås.
Klubbar i karriären: Holmalunds IF, Alingsås FC, och Alingsås KIK.
Lokal favoritklubb: Inget specifikt klubbmärke, hejar på alla jag känner.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Spelare i Alingsås KIK samt hobbyfotograf med stark betoning på den lokala fotbollen.
