ANNONS:
ANNONS:

”Det går alltid att vända något negativt till positivt”

Nicole Fallqvist skriver i dag om hur hennes liv och framtidsplaner vänder upp och ner av sin knäskada.

Ibland händer det oväntade saker i livet som ingen kan påverka. Det kan var en liten händelse men som ändå gör att din vardag blir annorlunda. Hur tar du dig vidare? Finns det ens en möjlighet att ta dig tillbaka till den du var innan? Visst går det att vända något negativt till det positiva?

För min del började det redan sommaren 2017, efter en ensam resa till Grekland. Där fick jag tid att rensa tankarna angående fotbollen då jag den senaste tiden började tappa viljan att utvecklas och framförallt så kände jag mer och mer hur glädjen försvann. De två viktigaste faktorerna inom fotboll, enligt mig. Vilja och glädje.

Började sakta men säkert känna att jag behövde en paus från allt som hade med fotbollen att göra. Jag minns en helg specifikt i mitten på september 2017. Det började med matchförberedande träning på fredagskvällen, tidig uppgång på lördag morgon för att flyga till Sundsvall och spela elitettan-match. Där fick jag sitta på bänken i 90 minuter, vilket jag gjorde stora delar av säsongen 2017. Dagen efter blev det ytterligare en tidig morgon då jag och tre andra tjejer skulle ta flyget från Sundsvall ner till Malmö för att spela match i Kristianstad med F19-laget. Efter matchen väntades en fyra timmar lång bussresa hem. Vi var hemma sent den söndagskvällen och sedan var den helgen ett minne blott. Dock spelade vi den bästa F19-matchen för säsongen och vann med hela 7-0, något jag sent kommer att glömma.

Jag minns att under den bussresan från Malmö kom jag fram till att jag behövde en förändring. På måndagen sökte jag ett säsongsjobb i Sälen som jag länge hade drömt om, två veckor senare fick jag reda på att jobbet var mitt och Sälen var ett faktum. Då var det en extrem glädje inom mig, från topp till tå.

Självklart skulle denna jobbresa börja efter fotbollssäsongens slut. Vi hade ju trots allt fem omgångar kvar i elitettan. Däremot blev det inte så mycket mer speltid för min del, men trots att jag inte var nöjd med att sitta på bänken så försökte jag allt som oftast att pusha och hjälpa mina lagkamrater. För visst är det helt magiskt att se sina lagkamrater lyckas?

Jag började mer och mer att se fram emot Sälen och till slut började jag räkna ner hur många dagar det var kvar. Glädjen och förhoppningarna varade inte allt för länge. Den 10 oktober var olyckan framme. Ett snedsteg under en fotbollsträning ledde till en rejäl knäskada och på några få sekunder hann tankarna bli negativa. Jag kände direkt att det var något som inte stod rätt till i mitt knä och visst hade jag rätt.. Det enda som klarade sig var mitt bakre korsband, annars kan man nog inte göra sönder så mycket mer i ett knä.

Detta ledde naturligtvis till att jag fick avsluta säsongen på läktarn, skidåkningen i Sälen kunde jag glömma för den här vintern och nu startar jag istället varje morgon med ett rehabiliteringspass på gymmet. Jag har gått från att vara fotbollsspelare till fotbollstränare och det ser jag som en nyttig lärdom varje dag. Till en början trodde jag inte att det skulle bli någon fotboll överhuvudtaget för min del i år. Jag har däremot gått in helhjärtat i min roll som tränare och känner att jag sakta men säkert utvecklas med mina fotbollskunskaper och förhoppningsvis ger jag något tillbaka till mina fantastiska fotbollsspelare. Misstag har jag gjort och det är verkligen något jag tagit lärdom av.

Den senaste tiden har inte alltid varit guld och gröna skogar även om jag försöker vara positiv. Min vardag ser annorlunda ut och det jobbigaste är bland annat att jag inte kan utföra mina arbetsuppgifter som jag hade tidigare, inte kunna aktivera mig på samma sätt som jag gjort förut och allt jag gör tar ungefär dubbelt så lång tid. Det hade däremot kunnat vara så mycket värre. Jag är så hjärtligt tacksam för alla människor jag har runtomkring mig. Familj, vänner och kollegor som varje dag hjälpt mig med allt och lite till.

Som tränare så tror jag stenhårt på Alingsås FC i år och som fotbollsspelare har jag absolut en vision om att komma tillbaka och spela, starkare än någonsin. Först har jag en lång rehabiliteringsperiod, ett år som tränare och en skidsäsong i Sälen 2018.

Efter denna tiden som skadad har jag lärt mig att jag kan göra fel. Allt handlar om att ta lärdom av misstagen och förhoppningsvis blir det ett bättre resultat nästa gång. Jag kan dessutom säga att det går alltid att vända något negativt till positivt.

Önskar er alla en glad påsk.

Må bäst!        

FAKTA NICOLE FALLQVIST
Födelseår: 1996.
Familj: Lillebror Emil, storebror Robin, mamma Annika och pappa Thomas.
Bor: Hemma med familjen centralt i Alingsås.
Klubbar i karriären: Holmalunds IF, Alingsås KIK och nu Alingsås FC.
Lokal favoritklubb: Alingsås FC.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Är för tillfället långtidsskadad, men har en plats i nybildade Alingsås FC:s A-lag. Även assisterande tränare i AFC Akademi.  

Lämna en kommentar