Division 3 nordvästra – Lokalfotboll

Fyra lokala lag och mängder av derbyn. Det väntar i nordvästra herrtrean.

Toppen: Som enda lag från division 2 skulle VIK kunna var med i toppen om allt studsar rätt. Men jag tror mer på fjolårstvåan Tidaholm som seriesegrare och jag varnar lite för nykomlingen Ekhagen som pulveriserade allt motstånd i Smålandsfyran i fjol. Kanske också att Skoftebyn är med och hugger om topp tre.

Botten: Råslätt hängde på gärdsgården i fjol och får det nog svårt i år igen. Herrestad och Åsarp/Trädet kommer från fyran och kan få kriga i botten, medan jag tror att Trollhättans BoIS kan klara sig något bättre som nykomling. Dessvärre tror jag även att Alingsås IF riskerar att bli inblandat runt strecket.

Med lokala ögon: Efter flera år i division 2 startar VIK nu om i trean. Man gör det med en ny och relativt oprövad tränare i Peter Ijeh och med en spelartrupp som det hänt mycket i sedan degraderingen i höstas. En handfull återvändare tillför VIK-blod och klubbhjärta, men samtidigt har en hel del klass försvunnit. Hade VIK som seriesegrare i mars månad, men nu tror jag att det här laget behöver lite tid på sig för att kunna hota om topp två. Om Mohammed Abdulrahman är skadefri är han naturligtvis en klasspelare i trean, och han kan bli den som skjuter VIK mot toppen. Men det är svårt att bedöma hur laget kommer att stå sig och jag är oerhört förväntansfull på att se hur Peter Ijeh fått ihop alla bitarna under den här konstiga våren.

Gerdskens BK har gått lite minus i vinter och har i år en tunn trupp. Calle Skoglöf är ny tränare och jag är ärligt talat inte lika säker på att Gerdsken blir det stabila lag på övre halvan som man varit i flera år. Men visst, om kontinuiteten infinner sig och de offensiva nyckelspelarna levererar kan det bli bättre än den sjundeplats jag satt GBK på.

Holmalund har i stort sett samma trupp som slutade femma i fjol. Jag tror att det räcker till samma placering även i år, men det kan bli bättre om man får ordning på defensiven och släpper färre mål. För framåt finns det rutin och klass – inte minst i André Nilsson som är bland de bättre i serien när han är skadefri. Det snackas också om att Alfred Johansson tagit ytterligare kliv, så det ska bli intressant att följa honom. Men som helhet är det stabiliteten och att höja lägstanivån som HIF behöver förbättra från de senaste åren för att slå sig in på topp tre.

Alingsås IF blev åtta i fjol och har tappat tunga namn i Ludde Andersson, Jocke Berg och Adam Borhammar Wahlin. Om Christoffer Krabbe hittar rätt kan han bli målskytten som saknades i fjol, men jag ställer mig ändå lite frågande till om helheten räcker till en bättre slutprodukt än i fjol. Jag tror till och med att risken finns att det blir sämre, även om jag hoppas att pusselbitarna faller på plats och de unga spelarna tar ytterligare kliv framåt och gör skillnad i division 3.