Vi kör igång årets första hela jobbvecka med en Bredsida.
Vilmer Tyrén är förlorad för Gerdskens BK. Tonåringen som gjorde nio mål under sin första seniorsäsong följer inte med Gulsvart ner i divison 4 utan satsar istället vidare i IFK Göteborgs organisation. Ett mycket stort tapp – givetvis – för GBK, som redan förlorat flera av sina etablerade offensiva spelare. Nu blir det till att gräva fram nya talanger som slår igenom för att återtåget ska bli verklighet redan 2023.
…………….
Från ingenstans är nu James Clark lika förbannat klar för en fortsättning i Alingsås IF. Då finns det helt plötsligt fyra målvakter i truppen – trots att Niklas Klingberg kände sig lugn över målvaktstrojkan redan när det fanns två.
…………….
Gustav Andersson gör comeback i Södra Härene. Efter spel i Säven/Hol och uppehåll är han tillbaka i den gröna tröjan, och jag gissar att det känns lite tungt för Säven/Hol att inte få behålla Andersson inför comebacken i division 6.
…………….
Herrljunga SK har gjort klart med nya tränare. Det blir spelarna Adam Gelotte och Tobias Holmén som nästa år leder styrkorna på Skoghälla.
…………….
Sollebrunns AIK vann Sparbanken Cup i stor stil. Jag såg inte ända fram till finalen med egna ögon men både det jag såg och det jag hörde om de sista matcherna understryker att SAIK var en värdig vinnare. De gjorde ett mycket stabilt intryck från start till mål och hade dessutom turneringens bästa spelare i målvakten Linus Krantz.
Krantz och övriga förstärkningar från högre divisioner höjer så klart laget rent fotbollsmässigt, men kanske kan de också bidra med en annan sak som jag tycker Sollebrunn till viss del har saknat på senare år, nämligen vinnarmentalitet. Även de yngre som är på väg fram – kanske med Måns Berglöf i spetsen – har visat sig ha vinnarskalle efter seger i såväl Kycklingcupen som nu i Vårgårda.
Inte heller nye tränaren Per Krantz är helt ovan vid att vinna serier – även om det gått lite knackigt för hans lag de sista åren – och som helhet är Sollebrunns seger i Sparbanken Cup givetvis något som förstärker bilden av att de har något på gång under 2023.
…………….
Hol/Säven fick en kanonstart efter återstarten och tog sig ända till final. Det var flera rutinerade gubbar med i laget och känslan är att de kommer att klara sig mycket bra i division 6 om merparten av dessa kör på och sedan kryddas med lite ungdomlig frenesi.
Vet ni förresten varför det numera officiellt heter Hol/Säven istället för Säven/Hol? Jo, för att laget då har större chans att hamna i Alingsåssexan eftersom det är den första orten i namnet som VFF sätter ut på kartan inför seriesammansättningen. Hol är närmare Alingsås än Ljurhalla, helt enkelt.
…………….
Annelund såg jag endast en match men de gjorde ett mycket stabilt och resolut intryck, och dessutom med en del finess. De föll i förlängning mot Hol/Säven och var alltså snubblande nära en final.
…………….
Vårgårda var det enda av våra ”bästa” lag som tog sig till semifinal. Dejan Siranovic lekte fotboll emellanåt men totalt sett var VIK aldrig nära final. Sollebrunn var klassen bättre och vann med hela 5-1 i semifinalen.
För Holmalund, Gerdsken och Alingsås IF tog det stopp redan i kvartsfinalen. HIF störde Vårgårda en del men räckte till slut inte till när det skulle avgöras, medan både GBK och AIF försvann mer utan diskussion. Annelund besegrade AIF med klara 6-3 och Gerdsken räckte inte alls till mot Hol/Säven som vann den kvarten med 6-2.
…………….
Det sista kvartfinallaget var Mjörn som med sin kvittering till 2-2 med minuten kvar sänkte mitt SMSK. För första gången på gissningsvis sju-åtta år deltog jag som spelare i den inomhusturnering som alltid varit den roligaste att lira, men detta utan att göra något som helst väsen av mig. Istället var det vårt yngre garde som sånär sköt oss vidare till kvartsfinal, men den platsen tog alltså Mjörn ifrån oss.
…………….
Detta var första gången jag spelade fem mot fem inomhus och det blir stor skillnad mot fyra mot fyra. Ingen slump att ”sämre” lag hävdar sig ännu bättre i den här turneringen med den spelformen eftersom det blir trängre och på så vis lättare att försvara sig. Men det är givetvis ett beundransvärt jobb som Hols IF gör för att fortsätta driva den klassiska turneringen så likt det klassiska sättet som möjligt.
…………….
Jonatan Tedeborgs högerfot var turneringens bästa av det jag såg. Frisparkar och straffar small in titt som tätt i motståndarmålet när han klev fram.
…………….
Den regerande mästaren Södra Härene försvann i år redan i gruppspelet. Förluster mot Annelund och Gerdsken omöjliggjorde en upprepning av bragden från 2020.
…………….
På onsdag inleder våra gästskribenter sin säsong här på sajten. Först ut är Fredrik Olsson, och sedan rullar det på vecka efter vecka hela året. Blir fint det.
…………….
Silly Season-sidan fyller vi på varje vecka med nya uppgifter. Hojta om vi har missat något
…………….
Håller du med om ovanstående? Eller tycker du att den här Bredsidan är en riktig snedspark från min sida? Kommentera gärna nedan.