ANNONS:
ANNONS:

”Gothia är en fantastisk upplevelse”

Elin Kängström skriver i dag om hennes erfarenheter som domare i världens största ungdomsturnering.

Då var det min tur igen. Mitt uppe i sommaruppehållet med semestertider och allt vad det innebär så hamnar fotbollen lite i bakgrunden på något sätt. Det som behöver hållas igång för oss domare likväl som för spelarna är träningen, för att vi ska vara i form när matcherna drar igång igen. Till skillnad från spelarna så är det sällan som domarna har uppstyrda träningarna tillsammans. För oss gäller det att planera träningen själv under hela året, både under säsongen och vid uppehåll.

Sen har ju inte fotbollen helt uppehåll just nu, i skrivande stund har Sverige slagit Belgien i kvartsfinalen och en spännande semifinal mot England väntar. Men jag hade inte tänkt ägna denna texten åt EM utan åt en annan turnering som gick av stapeln i förra veckan, nämligen Gothia cup. Hade det varit spel i Alingsås i år hade jag nog sett ett par matcher men några resor för att se spel i Göteborg har det inte blivit för min del. Nu har ju Gothia haft uppehåll i två år på grund av pandemin men åren dessförinnan har jag alltid dömt Gothia (så länge jag vart domare då givetvis). I år fanns inte riktigt tiden för det, men jag tänkte ändå att det kunde passa bra att skriva lite om mina Gothia-erfarenheter såhär efter årets Gothia, även om jag inte har några erfarenheter från 2022.

De första två åren som jag dömde Gothia var på Kviberg i Göteborg, efterföljande år blev det i Alingsås. Det finns givetvis mycket man skulle kunna skriva om Gothia. Det samlas lag från hela världen och spelar fotboll mot varandra och ur ett domarpersektiv blir det påtagligt att det finns oerhörda kulturella skillnader kring vad som är accepterat på en fotbollsplan. Många lag har sparat pengar länge för att kunna åka på Gothia och det kanske är en av anledningarna till att det blir extra mycket känslor i turneringen, för att vinna Gothia är stort för vilket lag som helst. Jag har dömt en A-final och en B-final i Gothia, men de riktigt heta matcherna har för mig varit vinna eller försvinna-matcherna i slutspelet.

I det stora hela är Gothia en fantastisk upplevelse och superroligt att döma. Det som sticker ut som en liten klurighet är att hitta en bra nivå på en match där det är två lag som är vana vid helt olika sätt att spela fotboll. Jag har skrivit om bedömningsnivå tidigare och att lag ibland vill spela lite olika men i Gothia blir det extra tydligt. Jag minns en match där jag tror att det var ett tyskt lag mot ett amerikanskt i pojkar 15 eller något sådant. Det tyska laget ville spela väldigt fysiskt medan det amerikanska laget såg i princip varje tackling som ett mordförsök. Detta var första året jag dömde Gothia och jag minns att inget av lagen var speciellt nöjda och tränarna skrek och spottade mot varandra. Och där i mitten stod jag och förväntades reda upp allt, det var inga AD i den matchen. Nog för att jag kan engelska ganska väl men när man ska få två lag att mötas och göra sig förstådd i stundens hetta är det inte helt lätt. Det enda jag kunde uppfatta bland allt gap till slut var ref,ref,ref! (Man vänjer sig under Gothia-veckan att höra rop på ref istället för domarn). Exakt hur jag redde ut matchen minns jag inte men den spelades färdigt och jag kommer ihåg att en tränare från det tyska laget kom och bad om ursäkt efter matchen. Kanske hade han samlat sig något och känt att det kanske blev lite väl gapigt efter ref.

Just den matchen var en omvälvande upplevelse för mig. Det blir ganska komplicerat ibland när du dömer efter den svenska regelboken, men det är två lag som är vana vid hur fotboll spelas i deras hemland. Nog för att den svenska regelboken överensstämmer med de internationella regler som gäller i Gothia, ibland blir det lite klurigt ändå. I en annan match några år senare var det ett flickor 18-lag som gjorde sådana tacklingar med dobbarna mot motspelarna att flera spelare hann visas ut innan de förstod vad det var som inte var okej. I det fallet hade vi lite svårt att förstå varann då lagets engelska var lite bristfällig. Kroppsspråket utgör därför en stor del av ditt domarskap, i synnerhet i Gothia.

Nu kanske jag lyfte mer dilemman som kan uppstå i en internationell turnering. Men i det stora hela medför det väldigt intressanta lärdomar och Gothia är en fantastisk upplevelse att döma!

ELIN KÄNGSTRÖM
Födelseår: 1997.
Familj: Sambo och dotter.
Bor: Alingsås.
Klubbar i karriären: Holmalunds IF, Hemsjö IF.
Lokal favoritklubb: Ingen.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Domare.

Lämna en kommentar