ANNONS:
ANNONS:

”Hur coolt och motiverande är inte det?”

James Clark jämför Alingsås herr- och damfotboll och landar i att Alingsås FC lyckats med någon som herrarna inte lyckats med.

Då var det dags för mig ännu en gång och som jag nämnde sist så kommer denna text handla lite om min syn på stadens herrfotboll som för tillfället som bäst håller till i division 3. 

Under min tid här i Alingsås så har jag fått känslan av att fotbollsintresserade i staden överlag kanske inte är så fokuserade på eller intresserade av att avancera i seriesystemet som man borde. Som jag sa sist kommer jag utifrån staden med lite andra ögon än många andra. I Alingsås finns många skygglappar som gör att man stirrar blint på vad som händer inom stadens gränser och glömmer det utanför. Det är endast intressant hur två andra lag i ens serie presterar. Det viktigaste är att göra en bättre säsong än sina derby-rivaler. Det viktigaste är att vara ”bäst i stan”. 

Men vad innebär egentligen ”bäst i stan”? Kikar man bakåt på de tre senaste säsongerna kan man konstatera att AIF, Holmalund och Gerdsken fått titulera sig som bäst i stan varsitt år. Med andra ord har samtliga lag och väldigt många spelare i stan någon gång fått vara ”bäst”. Hur mycket värd är egentligen en bedrift som alla i staden lyckats med? Oavsett de olika placeringarna så möter ju lagen varandra nästa år igen. Placeringen är endast en färskvara med en hållbarhet på ett år. Och vi stannar i vårat ekorrhjul. Är det inte dags att släppa detta tankesätt och försöka få ett av stadens lag att ta nästa kliv? 

För att ge er en liten tankeställare och ett försök att förstå lite hur jag tänker, så genererade förra årets ”bäst i stan” en placering som det 168:e bästa laget i Sverige. 168:e plats! För mig är det inget att hurra över direkt. Men det kan ju bara vara jag? Vi kan ju jämföra med ett damlag som huserar i samma stad, AFC, som placerade sig som det 19:de bästa laget i Sverige. Där kan vi prata bedrift. Kan och vill vi inte också ha det så på herrsidan? 

Om vi tar en snabb blick tillbaka på året som gick och vilka som var ”bäst i stan”, så var det AIF som fick ta över stafettpinnen. Då kan man ju tycka att det borde vara AIF som är närmst ett avancemang till division 2 i år? Slutar man tvåa i en serie är man ju näst på tur. Truppen är näst inpå intakt och nyförvärv har kommit till, så det borde se ljust ut. 

Kollar man dock på AIF:s föregående säsong med lite mer kritiska ögon och synar bristerna, vilket man måste för att kunna utvecklas. Då kan man snabbt konstatera att det finns mycket kvar att förbättra för att ett eventuellt kliv till division 2 inte ska bli en ettårig sejour. En andraplats är ärofyllt och den går inte att ta bort. Men från den säsongens möten med seriens tre bästa lag, utöver AIF, så plockades 3 av 18 poäng och man hade en målskillnad på 6-22. Då inser man ganska snabbt att mot än bättre motstånd är man kort och gott inte tillräckligt bra.

Tänk er detta scenario. En person flyttar till Alingsås. Personen har ingen som helst koppling till staden eller dess fotboll men är bra och vill spela. Vilket lag är det naturligt att denna person går till? Vilket lag lockar de ”bästa” spelarna? Vilket lag ska man som ungdom välja för att få den bästa  fotbollsutbildningen som möjliggör ett kliv upp till ett bra A-lag? 

För tillfället finns det inga jättebra svar på dessa frågor. Alla herrlag här befinner sig på liknande nivå och alla har olika för- och nackdelar. Det finns inte det naturliga: de är ”bäst”, dit ska jag gå, som det gör på många andra ställen. Alla lag befinner sig mer eller mindre på en hobbynivå och det är absolut inga konstigheter med det! Breddfotboll är viktigt och behövs. Men lika mycket som bredden är viktig är eliten, där möjligheten till satsning finns, lika viktig. 

Förhoppningsvis kanske det händer något i Alingsås-fotbollen inom en snar framtid och frågorna om vilket lag man ska välja, vilket lag passar mig, har mer naturliga svar. Det eviga ekorrhjulet kan stoppas och ett lag bryta sig loss åt det bättre. 

Personligen hoppas jag, för fotbollens skull, att det året som något lag lyckas ta klivet upp till division 2, att minst ett av de övriga två samtidigt åker ner till division 4. Då sker en naturlig skiktning mellan lagen och man kan enklare se vilket lag som är bäst (på högst nivå). På sikt tror jag detta kommer att gynna fotbollen i Alingsås. Unga talanger, som vill satsa, och äldre talanger som fortfarande håller kommer att samlas på samma ställe. Ett lag kommer att ha en annan skärpa och kanske kan ett elitlag börja bildas? 

Vill man inte att spelare som växer upp i Alingsås ska kunna lyckas på hemmaplan? Som ung spelare i division 3 finns det okej chanser att ta sig vidare. Men ju längre man blir kvar desto mindre blir möjligheterna att ta sig uppåt i systemet, om det är det man vill. För tillfället finns det inget i staden som lockar och kan hålla kvar unga talanger utan de måste i ett tidigt skede gå vidare för att ha en chans på en fotbollskarriär. Jag hade gärna sett lokala talanger lyckas på hemmaplan. Se bara på AFC. Damelit i Alingsås. Hur coolt och motiverande är inte det? Man hoppas ju att ett herrlag på samma nivå kan finnas i framtiden. 

Att ha tre lag i en sådan liten stad som inte bara ligger i samma division utan också i samma serie, och har gjort det så länge, är något helt unikt i mina öron. Något måste ske med Alingsås-fotbollen för att något lag ska kunna ta nästa kliv. För att se ett lag ifrån Alingsås i division 2 och högre är väl något vi alla vill? Oavsett klubbmärke? 

JAMES CLARK
Födelseår: 1993.
Familj: Sambo, föräldrar, syster.
Bor: Alingsås.
Klubbar i karriären: Solängens BK, IF Mölndal, Fässbergs IF, Alingsås IF.
Lokal favoritklubb: Alingsås IF och IK Frisco.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Målvakt i Alingsås IF.

Lämna en kommentar