Det är inte bara seniorlagen som drar igång sin säsong så här års. Även alla våra ungdomar ska snart börja lira matcher igen, och Jessica Pettersson har skrivit några väl valda ord i det ämnet.
Jag skrev en text i förra veckan om vårens höjdpunkt, seriepremiären för seniorlag. Nu vill jag slå ett slag för kanske hela årets höjdpunkt, nämligen seriepremiären för våra ungdomslag.
Inför säsongsstarten vill jag passa på att påminna alla oss som på något sätt är i närheten av ungdomsfotbollen. Som ledare, som förälder, syskon eller bara som publik. En text till oss vuxna som befinner oss vid sidan av barnens fotboll.
Vi kommer väl ihåg att barn inte gör som vi gör, utan som vi säger? Och vi vill väl uppfostra trevliga fotbollsspelare? Därför säger vi aldrig något elakt till domaren, den unga individ som kanske varit nervös inför matchen och som inte riktigt såg vem som sköt ut bollen men ändå måste ta ett snabbt beslut. Kanske blev det fel den gången men vi gör alla misstag och låter därför domaren ensam få styra matchen med sin pipa. Det är ju faktiskt inte vi vuxna vid sidan som gått domarutbildning och är behöriga att döma ungdomsmatcher, och utan domare – inga matcher. Däremot – utan vuxna i publiken går det jättebra att genomföra en ungdomsmatch.
Något annat vi tänker på den här ungdomssäsongen är att titta på våra barn när de spelar. Vi applåderar och sprider en god stämning kring matchen. Det är bra om vi försöker komma ihåg vem det är som styr laget, det är inte du som förälder i publiken utan det är ledarna. De som lägger enormt med tid på att forma ett lag. För ett barn kan det vara väl så tufft att minnas instruktionerna man fått av coachen, om då publiken ropar något kan det bli kaos i huvudet. Därför nöjer vi oss i publiken med att bara berömma och applådera!
Västergötlands fotbollsförbund har valt att kalla sina barn- och ungdomsserier för kompisligan. Sedan ett par år tillbaka räknas inte heller några resultat och man kan inte vinna serien. Ställer man frågan ’varför spelar du fotboll?’ till ett barn blir svaret väldigt sällan ’för att vinna’. Svaren blir ofta att de tycker det är roligt, kul med match och nya kompisar. Om vi vuxna då ständigt fokuserar på resultaten kommer barnen göra detsamma och en förlust kan då kännas oerhört tung och till och med pinsam för barnet. Jag tycker därför vi skippar de frågorna, åtminstone till de yngre barnen. Det är svårt, jättesvårt faktiskt, men vi kan ju försöka.
Det jag menar är att jag tycker barnen ska få vara barn och spela fotboll på sina villkor. Låt barnen spela sina egna matcher och ställ inte en massa frågor kring resultat och målgörande. Låt barnen ha roligt på fotbollsplanen!
Mycket bra skrivet Jessica!
Låt glädjen få vara drivkraften till det vackra i all idrott.
Mycket tänkvärt där fick man något att tänka på , för visst är det så att man inte alltid tänker sig för när man är ”inne” i matchen . Mycket bra skrivet
Bra uttryckt som vanligt Jessica !!
Så bra skrivet Jessica!