”Lilja” siktar mot allsvenskan

Under våren kommer jag prata fotboll med ett gäng olika personer med lokal koppling. Först ut är Jonathan Liljedahl – den hårt arbetande yttern som nyligen förlängt sitt avtal med Ljungskile. Han berättar bland annat om proffslivet i Perugia, drömstarten i Örgryte och tankarna kring sammanslagningen Holmalund/City. Häng med!

Härom veckan förlängde Jonathan Liljedahl, 23, kontraktet med Ljungskile SK i Division 1. Enligt alingsåsaren själv var valet enkelt, speciellt efter Joakim Jensens intåg på tränarbänken och lagets starka höstsäsong 2024.

– Vi bytte tränare i somras, efter det tycker jag att vi verkligen höjde oss. Det känns riktigt bra med tränaren. Vi är en väldigt bra grupp också, jag har inget att klaga på. Tycker även att vi spelar en fotboll jag gillar, ganska rak, mycket djupled, berättar han.

Under fjolåret blev det 28 seriematcher, varav 23 från start för “Lilja”. Speltiden finns där, och bilden är klar över vad som ska förbättras 2025.

– Mina poäng. Jag vill vara mer killer i boxen och våga avgöra, säger Liljedahl som också har stora förväntningar på att bohuslänningarna ska kunna höja sig från förra säsongens elfteplats i tabellen.

– Jag tror verkligen på oss, vi har fått in några riktigt bra spelare och fått behålla nästan hela stommen. Om vi är så på som i höstas, då vi bland annat slog Falkenberg och spelade jämnt med Lund, tror jag verkligen vi kan vara med och slåss högt upp. Men det är en tuff serie.

Gillar initiativet

Trots flera år i både Gerdsken och Holmalund följs inte händelserna i 0322-området alltför slaviskt.

– Jag följer Alingsåsfotbollen lite generellt. Inte jättenoga, men familjen bor ju kvar och det är några kompisar som lirar, så lite koll har jag.

Sammanslagningen Holmalund/City har dock inte gått obemärkt förbi. Liljedahl drar en positiv parallell till Trollhättan som fått till det med både elit och bredd i en jämförbar stad.

– Jag gillar initiativet med att slå ihop lag. Jag tror att det kan lyfta. Att man kan behålla talanger i stan längre till exempel, menar “Lilja”.

Efter lite spel i division 3 med Holmalund gick flyttlasset till Örgryte IS sommaren 2018. Det blev starten på en snabb klättring uppåt, med Gothia Cup-succé som start. Liljedahl, helt ny i ÖIS, byttes in i semifinalen och med mål och assist vände han 0–1 till 2–1 för sin nya klubb. Därefter tog de rödblå även hem finalen mot Västra Frölunda.

– Både den kvällen, Gothia-semin, och hela veckan var otroligt rolig att vara med på.

Det blev ungefär ett och ett halvt år i Göteborg där framför allt två saker utvecklades extra mycket som han minns det.

– Mycket tekniken faktiskt. Det var mycket fokus på den, och även att kunna göra fler maxlöp. Mängden träning gjorde stor skillnad, och det var stort fokus på de två sakerna.

Den italienska drömmen

Arbetskapaciteten och målsnittet i ÖIS gjorde att utländska klubbar fick upp ögonen för “Lilja”, som i november 2019 besökte Stoke City under fem dagar för både träning och match.

– Superproffsigt var det, en jättefin anläggning och väldigt välskött allting. En jätterolig upplevelse.

Men när dörren till Perugia öppnades var det svårt att stå emot.

– Min dröm sedan jag var liten har alltid varit att spela i Italien.

Perugia låg vid tidpunkten i Serie B och staden är belägen ungefär två timmar från Rom. Liljedahls favoritklubb sedan barnsben är AS Roma – som nu skulle vara närmre än någonsin både fotbollsmässigt och geografiskt. När Perugia dessutom gav ett bra intryck fanns inga tvivel kvar.

– Jag fick en bra känsla av klubben, både professionell och familjär. Sen kände jag också att det inte är så långt dit (Roma) ifall man skulle göra det bra i Perugia. Det bidrog lite också, säger han.

Sejouren i Italien tillbringades främst i Primavera-laget, steget under A-truppen, men det blev också en hel del träning med A-laget. Han minns tillbaka på skillnaderna mot att spela hemma i Sverige.

– Främst mentaliteten, både till träning och match. De brinner så starkt för det, vilket gör att det kan bli väldigt hårt både på och utanför planen. Det är en del armbågar utåt.

Liljedahl fick en lägenhet som delades med en spelare i A-laget. När han ser tillbaka på tiden utanför planen kretsade den mest kring att gå till restaurangen och hämta sina matlådor, och att hänga hemma.

– Helt ärligt gjorde jag inte så mycket, och det ångrar jag lite. Det blev för mycket fokus på fotbollen, jag skulle nog försökt göra fler grejer vid sidan. Jag hade gjort det annorlunda nu.

Endast nio dagar efter ankomsten till Italien, innan han ens hunnit debutera i primaveran, fick Liljedahl en kallelse till match med herrarna. Bortamatch i Serie B mot klassiska Chievo.

– Jag blev lite chockad. Det gick väldigt fort, på en och en halv månad hade jag gått från att möta typ Norrbys U19 till bänken i Serie B. Där ser man att det kan gå jäkligt fort, det är små marginaler.

Dagen före avspark åkte laget upp till Verona för att sova på hotell. Väl framme möttes de av fans som bad om autografer och glatt ropade efter “Lo Svedese”. Kanske var den nyblivne 18-åringen lite darrig på handen.

– Det var nog en av mina första autografer, men det var bara roligt!

Det blev ingen speltid den kvällen, och efter sex matcher i primaveran gick flyttlasset hem igen. Det landade i spel med Utsikten under återstoden av 2020.

– Det var Corona, jag kom hem med ett av de sista planen innan de stängde ner allt. Då var Sverige väldigt öppet, och jag kände att det var skönt att komma hem.

Trots att Liljedahl var taggad på att spela i Utsikten upplevde han det som ett litet misslyckande att tiden i Italien blev så pass kort.

– Tänk att du strävat hela livet efter att bli proffs i Italien, det är ditt största mål, och så blir det inte som du tänkt dig. Det kändes som att jag tappade lite motivation. Är detta drömmen jag haft hela livet?

Nya drömmar

Efter halvåret i Utsikten blev det tre år i division 2 med Sävedalen innan Ljungskile plockade in “Lilja” inför 2024. Med tiden har också motivationen återvänt ordentligt.

– De senaste två åren har jag verkligen hittat tillbaka till att det är fotboll jag älskar mest, det är vad jag vill hålla på med. Just nu är målet allsvenskan, det är högsta prio.

Att flytta från Sverige för att bli proffs är också en möjlighet. Fler och fler spelare flyttar till exempelvis Asien där pengarna blir allt större, även om den idrottsliga nivån inte alltid är extrem.

– Det är absolut något jag hade kunnat tänka mig. Jag älskar Japan och deras kultur, så en dröm hade varit att spela där. Men i år vill jag verkligen försöka göra en riktigt bra säsong i Ljungskile och se vad det kan leda till, avslutar “Lilja”.

JONATHAN LILJEDAHL
Ålder: 23.
Position: Ytter, anfallare.
Klubb: Ljungskile SK.
Tidigare klubbar: Gerdsken, Holmalund, Örgryte, Perugia, Utsikten, Sävedalen.
Favoritlag: AS Roma & Örgryte IS.
Förebild på fotbollsplanen: Zlatan Ibrahimović och Francesco Totti.
Bästa fotbollsminne: Matchen mot Chievo och Gothia-veckan med ÖIS.