Martin Lund är veckans gästskribent. I dag skriver han mest om HSK, men även om en hel drös med andra lokala lag.
Utöver att vi är inne i en stekhet valvecka så är det dessutom början på slutet i diverse serier. Det är nu vi skiljer agnarna från vetet. Det är dags att få fram vilka som får fira, eller sörja i höst.
Jag skulle ljuga om jag säger att jag tycker det är roligt att ligga i det läget vi gör med HSK i detta nu (1 poäng över kvalplats neråt). Däremot så kan jag känna viss lust att varje match verkligen gäller något numera. Det är allmänt känt att vi i HSK har legat i division 5 nu i över ett årtionde och allt som oftast under min tid i A-laget, så har vi varit ett mittenlag. Sällan hängt på toppen, men alltid ett par klasser bättre än botten.
I år är vi i ett annat läge, efter en väldigt svag vår poängmässigt så låg vi faktiskt på kvalplats neråt för en tid. Nu har sannerligen alla steppat upp och insett vilken prekär situation vi faktiskt är i. Så på de sex senaste matcherna har vi fyra segrar, ett kryss och en uddamålsförlust mot serieledarna Sandared/Sjömarken IF. Det får man lov att kalla en rejäl samt välbehövlig uppryckning.
När man hör de resultaten kan man höja lite på ögonbrynen och undra hur vi kan ha så liten marginal neråt, men lagen strax över oss tycks ta sina beskärda poäng de med. Så det kommer med allra största sannolikhet bli en kamp ända in i kaklet och jag hoppas verkligen att vi inte viker ner oss när vi behöver kriga som mest. När man ser på prestationerna de senaste matcherna är jag inte orolig, men framtiden får väl visa om vi gjorde tillräckligt, eller ej.
Det här fotbollsåret känns ganska unikt, för det är väldigt många av våra lokala lag som ligger i toppen eller botten. Det bästa lokala herrlaget, Vårgårda IK, går en svettig slutrunda till mötes då det är jämnt om platserna där nere i botten av division 2. Jag tror personligen inte VIK åker ur, mestadels för att de verkar ha en spelare för högre nivåer än landets fjärde högsta serie. Den jag vill komma till är Albinot Rexhepi, som gjort 14 mål (!) i ett bottenlag. Jag tror inte man åker ur med en sån målmaskin.
Alingsås IF går desto bättre och leder division 4 så det vore kul om det blir derbyn mot Gerdskens BK och Holmalunds IF nästa säsong. Med andra ord så dömer jag ut GBK:s chanser till att gå upp och Holmens risker till att åka ur.
Ett annat lag som går bra är ju vår antagonist Annelunds IF. Inte särskilt oväntat med det spelarmaterialet i division 6, men matcherna skall ju trots allt spelas och bara en plump i kolumnen hittills får man ändå klassa som bra. Som sagt, jag tror inte vi åker ur vår serie och jag kan erkänna att jag tycker det vore kul med ett derby nästa år igen. Däremot får AIF mer än gärna gå via kval först, så de slipper guldhattar och serieseger.
Min gamla tränare Leif Andersson håller just nu till IK Friscos damer och de går ju som tåget. Jag är i princip 100 procent säker på att Frisco går upp och jag hoppas verkligen det. Kul för kommunen och än roligare för IK Frisco som förening. Dessutom unnar jag Leif Andersson seriesegern. Vi som haft Leif vet att han är en bra tränare och nu får han förhoppningsvis ännu ett kvitto på det.
Nästa gång jag dyker upp i skrivfältet så har vi gått igenom ett val och HSK är förhoppningsvis på säker mark. På återseende!
FAKTA MARTIN LUND
Födelseår: 1996.
Familj: Mamma Katarina, pappa Mats, syster Jenny & brorsan Anders.
Bor: Herrljunga.
Klubbar i karriären: Hudene GOIF (2001-2008), Herrljunga SK (2008 – ?).
Lokal favoritklubb: Herrljunga SK.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Spelare & sociala medier-ansvarig för HSK.
