Elin Svantesson skriver i dag om hur läger, cuper och fotbollsskolor är viktiga för barn och ungdomar.
Då var det återigen min tur. Vi närmar oss slutet på juni och midsommarfirandet planeras för fullt. Hoppas innerligt att solen vill göra oss sällskap igen. Serien fortsätter och IK Frisco dam ligger just nu i mitten av tabellen. Jag kämpar för fullt med att hålla uppe motivationen till rehaben, något som går i vågor såklart.
Jag har läst de andras gästskribenternas inlägg där man får ta del av mycket bra förslag kring hur den lokala fotbollen kan förbättras, med mera. Själv har jag funderat lite över är hur vi ska uppmuntra barn att börja med fotboll och stanna i sporten. Man har sett att dagens barn rör sig för lite, och det spenderas många timmar framför skärmar. Detta påverkar barnens fysiska hälsa men också den psykiska hälsan. Dels har man ju ett ansvar som förälder i detta, men då jag inte har egna barn tänker jag inte komma med åsikter om hur föräldrar ska göra.
Därutöver har idrottsföreningar ett ansvar också som innebär att locka barnen till att börja med en sport, men också trivas och därför vilja fortsätta. Om jag tänker tillbaka på vad som fick mig att vilja spela fotboll som liten var det nog till en början det sociala. Det var ett intresse som jag delade med vänner och många andra på skolan. På hösten när skolan började igen pratade man om sommarens händelser och hade man varit med på lägren kunde man delta i samtalen och känna sig inkluderad.
Några av spelarna i damlaget har tagit på sig att anordna fotbollskola för de yngre nu i sommar, stor eloge till dem och alla andra som engagerar sig i aktiveter för barnen! Fotbollsskola, läger och större cuper var nog absolut något av roligaste man visste som liten. Vissa minnen sticker ut lite extra. Som sommaren 2011 då Gothia arrangerade ett fotbollsläger för barn 11-14 år som hette Gothia Interport Camp.
Alla fick anmäla sig och betala en summa för att delta. Så som jag minns det var det en chans för flickor och pojkar, som spelade i lag där Gothia Cup inte riktigt var någon möjlighet, att ändå få chansen till en fotbollsfylld vecka i Göteborg med arrangören Gothia. Jag tror att det endast var detta år som lägret hölls, vilket var tråkigt för det var ett fantastiskt rolig upplevelse och barn från alla håll deltog. Jag vill till och med minnas att det var en tjej från Umeå där. För mig innebär det lägret en stor utveckling i mitt spelande och detta var vid en ålder då ens prestationer också började spela roll och blev en viktig vattendelare för huruvida man fortsatte med sporten eller inte.
Även om jag fick uppleva mindre läger och fotbollsskola i ÖSK, så deltog vi tjejer inte vid någon större cup när jag spelade där som liten. Däremot en sommar fick jag frågan av flicklaget i Vårgårda IK att åka med dem till Helsingborg och spela Eskilscupen. Även denna upplevelse är jag otroligt tacksam för.
Det jag vill säga är att även om det sociala inte är den enda anledningen till att man fullt ut satsar på fotboll, är det en viktig anledning till att ens börja och fortsätta i ung ålder. Sedan blir den personliga utvecklingen inom sporten också avgörande. Sommarläger, cuper, aktiviteter och fotbollsskola är, enligt mig, viktigt för båda delarna och något som bör ha en hög prioritering inom idrottsföreningar. Det finns såklart mycket annat inom ungdomsfotbollen som också spelar roll också, och fler områden att arbeta vidare med.
Tack för mig!
/ Elin
ELIN SVANTESSON
Födelseår: 1999.
Familj: Sambo Tim och hunden Melvin. Mamma Linda, pappa Fredrik och syskonen Albin, Emma och Alva.
Bor: I Vårgårda.
Klubbar i karriären: Östadkulle SK och IK Frisco.
Lokal favoritklubb: IK Frisco.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Spelare i IK Frisco.
