ANNONS:
ANNONS:

Vart är fotbollen på väg?

Peter Elmander skriver i dag om risken med att för mycket struktur och fokus på prestation och resultat kan hämma ungdomars utveckling som människor och glädje till fotboll.

Fotbollen har alltid varit mer än bara en sport. Den har varit en samlingspunkt, en passion, en dröm att jaga. Men när vi ser på dagens fotbollsvärld, kan man undra om vi fortfarande är på samma väg som förut. Har vi glömt bort varför vi en gång föll för fotbollen?

Idag tycks fotbollen allt oftare handla om struktur, krav och prestation snarare än spontanitet och glädje. Klubbar marknadsför sig själva som om de vore företag, med ett välputsat yttre och imponerande meriter som säljer in drömmar till barn och föräldrar. Samtidigt byggs ett system upp där fotbollen inte längre enbart handlar om det som sker på planen, utan lika mycket om allt runtomkring: fixardagar, försäljning, utbildningar och förväntningar på föräldrar att investera både tid och pengar. Vad händer när en sport som ska vara för alla kräver så mycket av den som bara vill spela?

Och det är viktigt att säga: allt detta sker av goda intentioner. Klubbar och ledare vill skapa de bästa förutsättningarna för barnen. Föräldrar vill ge sina barn så bra möjligheter som möjligt. Men när stannade vi upp och reflekterade över vad vi faktiskt gör? Har vi funderat över om allt detta verkligen leder till den bästa upplevelsen för barnen? Istället för att skapa en miljö där de får utrymme att utvecklas på sina egna villkor, styr vi dem in i ett system som kräver anpassning, prestation och framför allt resultat.

Vi verkar ha glömt att för att kunna prestera måste man må bra. Människan behöver trygghet, självkänsla och utrymme att utforska sin egen identitet. Men istället för att ge barnen detta, har vi förlorat oss i strukturer, utbildningar och regler som lämnar allt mindre plats för individen. Konsekvensen blir att vi inte bara skadar barnens glädje för fotbollen – vi begränsar deras utveckling som människor.

Jag ser fler och fler ungdomar som är osäkra på sin egen identitet. De har växt upp i en värld där vi vuxna hela tiden har styrt deras val och skyddat dem från motgångar. De har aldrig behövt fatta beslut på egen hand eller lärt sig att hantera svårigheter. Så när de väl möter verkligheten, vet de varken ut eller in. De saknar den självinsikt och mentala styrka som kommer av att ha fått misslyckas, lära av sina misstag och bygga upp sin egen inre drivkraft.

Barn flyttas mellan klubbar i hopp om att hitta “rätt”, men kanske är problemet inte platsen utan vår oförmåga att låta dem stanna kvar, att låta dem ta sig igenom utmaningar och bygga en djupare relation till sig själv och på så sätt sporten. Det är genom motstånd vi växer, genom att lära oss hantera svårigheter och ta oss vidare trots att det ibland känns tungt. Men om vi hela tiden sopar undan hindren för barnen, gör vi dem då någon tjänst? Istället för att skapa starka, självständiga individer riskerar vi att förbereda dem för en värld där de aldrig fått lära sig att hantera osäkerhet och motvind.

Vi har fortfarande en chans att vända utvecklingen. Jag tror på det goda hos varje individ, på att vi alla vill det bästa för barnen och ungdomarna. Men för att verkligen ge dem de bästa förutsättningarna måste vi våga kliva tillbaka, släppa vårt eget ego och låta dem få växa till de idrottsmänniskor och individer de är menade att vara.

Det handlar inte om att ta bort struktur och utveckling, utan om att säkerställa att dessa inte sker på bekostnad av barnens välmående och inre drivkraft. Vi måste skapa en miljö där de inte formas efter en färdig mall, utan där de får utrymme att växa i sin egen takt, utforska sin egen stil och, framför allt, känna att de spelar för sin egen skull.

Så kanske handlar inte frågan om vart fotbollen är på väg, utan om hur vi som vuxna väljer att vägleda den. Om vi vågar lyfta blicken och se bortom framgång och strukturer, kan vi kanske hitta tillbaka till den “riktiga” fotbollen, den som spelades med hjärtat.

PETER ELMANDER
Födelseår: 1985.
Familj: Sambo med Johanna och tre barn Melissa 11 år, Isabelle 10 år och Oliver 5 år.
Bor: Alingsås.
Klubbar i karriären: Holmalunds IF, Gais, Qviding, AIF, Gerdsken Holmalund City.
Lokal favoritklubb: Pass.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Tränare i Alingsås KIK F13. Spelare i Holmalund City.

Lämna en kommentar