I dag gör årets fjärde gästskribent debut här på sidan. Maja Hansson skriver i dag hur viktigt det är med riktiga lagspelare för att nå framgångar.
Nu har de flesta lagen dragit igång med försäsongen och de flesta nyförvärven har skrivit på för sina nya klubbar. Det är nu alla tränare förväntar sig att man har fått svart på vitt vilka spelare man kommer kunna ställa upp på planen den kommande säsongen. Det är nu spelarna går med på den oskrivna regeln att stanna säsongen ut. Och det är nu ett lag ska börja ta form för att målen man sätter upp ska uppfyllas.
Ända sen barnsben har man fått höra ”laget före jaget”. Det handlar om att man får göra uppoffringar. För att laget i sig ska kunna utvecklas och förbättras måste truppen som ska möta motståndarna finnas på träningarna. Det betyder att alla delar i laget bör finnas på träningen, varje träning. Då får man kanske planera sitt skolarbete bättre, kämpa för att få jobbtiden bytt till en annan tid och bita ihop när motivationen tryter.
För att laget ska vara komplett behövs alla spelare i truppen. Det är lätt att glömma de spelarna som är utöver de 11 som startar. Men vad vore laget utan de spelarna som minut efter minut gör bänken varm och b-lagspelarna som gör att träningen kan utföras på ett bra sätt. Hur ska annars tränaren kunna genomföra en ordentlig träning? En fotbollsträning med 10 personer som deltar vet vi nog alla att den inte känns meningsfull.
”Laget före jaget” handlar om att man måste tänka på lagets bästa före sitt eget. Man får underkasta sig en roll man inte vill ha, göra skitjobbet i tystnad, spela defensivt istället för att göra mål och vara stjärnan.
All heder till de personer som kan sätta bollen innanför stolparna, det är en egenskap som inte alla besitter. Självklart är det ju detta spelet går ut på – att göra fler mål än motståndarna men ibland kan jag ändå tycka att det läggs lite för mycket fokus på målgörarna. Frågan ”vem gjorde målet?” kommer alltid från de personer som inte såg matchen live. Man får aldrig glömma att det oftast ligger så mycket mer bakom det. Kanske är det en innermittfältare som alltid sätter en avgörande boll för att det ska uppstå en målchans, kanske bryter mittbacken bollen i de flesta anfallen och startar lagets egna anfall, kanske är det vänsterbacken som räddar bollen på mållinjen som egentligen är en precis lika viktig del i vinsten som målet framåt. Som sagt, hatten av för målgörarna, men känslan när man vinner med uddamålet en fredagskväll efter att man tillsammans har gjort en förjävla bra laginsats och inte kan sluta le på hela helgen. Det är inte mycket som slår den känslan.
Jag har hört flera kommentarer från spelare som har ytterst lite lagtänk. En första sa ”hur fan kan ni byta ut mig? Vi är ju ingenting om jag inte är på planen”. En andra frågade tränaren om en viss summa pengar varje gång personen gjorde mål. En tredje vägrade spela ytterback för att personen ville spela på centrala mittfältet. Vart finns lagtänket i dessa personer?
Å andra sidan finns det fantastiska personer som borde ses som förebilder inom lagidrott. En person missade en enda träning på hela året och det var när han inte kunde komma fram med bilen på grund av snöstorm. En andra person ställde sig i mål när ordinarie målvakt var sjuk och riskerade att bli utkonkurrerad av sin konkurrent på sin standardposition. Det är lagtänk.
När man accepterar sina lagkamraters sämsta sidor för att man älskar gruppen, då är man en lagspelare.
Så avslutar vi med en lika som bär:
FAKTA MAJA HANSSON
Födelseår: 1994.
Familj: Pappa Börje, mamma Gunilla, syskonen Lisa, Sanna & Kalle, sambo Anton.
Bor: Ljurhalla.
Klubbar i karriären: Vårgårda IK, IK Frisco, Vara SK, Holmalunds IF.
Lokal favoritklubb: IK Frisco.
Nuvarande roll I den lokala fotbollen: Spelare i IK Frisco.
Världens grymmaste Maja, gott jobbat…. som alltid!