Fredrik Olsson skriver om Fotbollsfesten och anledningarna till att den här satsningen görs.
– Du kommer få två tidningar imorgon!
Jag slog ifrån mig.
– Nej, det får nog Kulin. Han räddade allt.
Men innerst inne hoppades jag. Tre mål borde ändå betyda något.
Det var en annan tid när en 12-årig Lasse Eriksson sprang runt mig och hade konversationen på väg ner från planen i skogen på Brynet. En tid när bara Alingsås Tidning fanns. Men gud vad viktigt det var med den uppmärksamheten. Det var en tid före långa matchrapporter på nätet. Men också en tid före AI-genererade texter. Någonstans här är kärnan till det jag och Jonas försöker att starta. Vi behöver alla få synas. Vi behöver alla bekräftelse.
Ett pris. Ett tillfälle för uppmärksamhet. Men också en mötesplats. Jag har ynnesten att jobba med majoriteten av våra lokala klubbar. Vissa av dem nästa på daglig basis. En sak slår mig. Det är samma typ av folk överallt. Trevligt folk som alla bryr sig om samma sak. Fotboll och sammanhanget runt om.
Ibland byggs det upp rivalitet som ofta beror på att människorna är för lika. De flesta som håller på med idrott är tävlingsinriktade. Jag tror att rivalitet är bra. Det bygger intresse. Men det behöver finnas en motpool också. Ett sammanhang där man träffas, tar en öl och tjötar.
Vilka riktar vi oss till? Ja, i grunden så tror jag att det blir bäst om man har ett grundmurat intresse för den lokala fotbollen. Men sen spelar det ingen roll om man är spelare, ledare eller support. I år blev det fokus på seniorfotbollen men jag hoppas att vi kan addera ungdomsfotbollen till nästa år och att det redan i år kan finnas intresse från ungdomsledare som vill tjöta fotboll.
En anledning att vi gör detta är att vi såg hur lyckad den lokala fotbollsgalan var när det fanns. Vi har inte (i år i alla fall) en ambition att göra en gala. De gjorde det så bra med storslagen produktion, kända konferencier och galaklädsel. Det här blir enklare och mer avskalat och man får nöja sig med Olsson & Mökander som gräver upp sin gamla podd ur två års dvala. Men se podden mer som en avskalat format till att dela ut priser.
Uppgiften i sig är helt omöjlig. Det går inte att vara så insatt i lokalfotboll att man faktiskt har koll på alla spelares prestationer. Jag har sett ett 10-tal matcher i år men det inkluderar inte ens alla lag. Jag har fått fråga runt och gå på det man läser som komplement till mitt utsökta fotbollsöga. Som tur var har vi hittat en spridning på juryn så att priserna ska kännas rättvisa och välförtjänta.
När jag skriver har vi sålt cirka femtio biljetter. Jättekul och vi hoppas att det är några till som går och ruvar på ett köp. Jag är alltid naiv när jag gör något men jag tror att man måste vara det för att orka skapa nya saker. Jag trodde i min enfald att det uppdämda behovet var gigantiskt och oroade mig över att vi inte har en spärr i systemet vid 150 sålda biljetter. Nu är jag lite mer realistisk och hoppas att det rasslar lite på slutet och att vi blir uppemot 80. Eller 100.
Jag vill avsluta med att Lasse hade rätt. Jag fick två tidningar. Det tillsammans med när jag blev matchens lirare i Bjärkecupen mot Långared och vann gratis inträde på Stommens Loge samma kväll vara min peak. I den lokala fotbollen. Och på vissa sätt även i livet. En lyckad fest skulle nog trumfa min insats i den lokala fotbollen. Jag kanske ändå borde fixa en spärr vid 150…
FREDRIK OLSSON
