I den här Bredsidan har jag försökt blanda humor och allvar om fotbollens intensiva frimånad. Hittills har det varit roligt att följa jaktsäsongen och de olika taktiker det finns att anamma i jakten på förstärkningar.
Det är alltid spännande att gå in i en frimånad. Personligen tycker jag att jag har den bästa rollen i hela den årligt återkommande cirkusen. Att rapportera om det som sker är lättare än att sitta i en fotbollssektion och inte veta hur många spelare man har kvar när man vaknar upp den 16 november. Inte heller spelarnas alla val ser jag som lockande. Vissa kallar det spelarnas marknad, och så är det naturligtvis. Men jag tror också att det kan vara svårt för unga spelare att sortera alla tankar i rätt fack innan ett korrekt val görs. Ofta nämns kompisar som en orsak till ett klubbyte och den sociala biten är så klart en viktig bit när man lägger sitt personliga pussel. Men det öppnar samtidigt för att spelare övertalas till ett klubbyte för att få spela med polarna och då kanske inte tar det bästa beslutet för sin fotbollsutveckling. Ungefär som i skolan när fröken särade på de tajtaste kompisarna för att det skulle hända lite mer i matteboken.
……………………………….
Det är också roligt att se hur de olika föreningarna arbetar under frimånaden. Utan att vara någon jägare tänker jag mig att man skulle kunna likna det vid ett annat årligt evenemang, nämligen älgjakten. En del ställer klockan, tar med sig en termos kaffe och sätter sig i ett älgtorn och gäspar sig igenom det hela och hoppas på det bästa. Kommer det en älg och lunkar förbi försöker man självklart få med den hem, men mycket mer än så är det inte.
Andra laddar i månader för det som komma skall. Är ute och sonderar terrängen i god tid och tar även kontakt med vilddjuren för att se i vilka skogar de har tänkt röra sig under hösten. Man sätter ihop ett team, en del riggar kameror för att hålla koll på eventuella byten och sen när klockan passerar midnatt den där sista kvällen är det äntligen dags att sätta sina planer i verket. En del börjar utifrån och in och börjar med lite harar och hjortar för att på så vis locka fram den stora älgtjuren. Andra har en motsatt taktik. Börjar med att fälla det där stora imponerande kreaturet för att spänna musklerna inför de andra jägarna. Det är inte sällan en sådan fångst drar med sig lite småvilt av bara farten. Sen finns det en del jägare som mest är med för festen. För dessa är det viktigast att kunna skåla in en lyckad frimånad utan att själva ha bidragit särskilt mycket i jakten. Sådana personer kan också vara viktiga för ett jaktlag. Sammanhållningen och den goda stämningen är också betydelsefull när älgarna tvingas ta snabba beslut om vilket håll de ska springa.
……………………………….
För att sätta lite mer konkreta ord på årets frimånad tycker jag att det varit spännande, rolig och samtidigt inspirerande inför 2016. Vårgårda IK har prioriterat att förlänga med ett par viktiga pjäser och även på att krydda truppen med ett par nya ansikten. Att Tobias Bayard testar i trean var kanske den mest logiska övergången av alla, även om man måste beundra hans klubbkänsla när det tog emot att lämna Annelunds IF.
Holmalunds herrar har även de rustat. André Nilsson har vi skrivit om tidigare och det är så klart en fantastisk förstärkning. Markus Wiland tillför offensiv spets, och kanske är Oliver Östlind inte längre snabbast på Brogårdsvallen?
Efter André Nilsson håller jag Andreas Johansson som den mest spännande värvningen. Om han satsar någorlunda helhjärtat kommer han göra enorm skillnad i division 4, och min gissning är att även hans bröder, David och Marcus, höjer sig några procent med Andreas i laget.
Sammanfattningsvis tycker jag att 2016 ska bli en oerhört intressant säsong. Så här på förhand känns det som den mest spännande på många år. Och då har vi troligen inte sett den sista övergången än, exempelvis lär väl Adam Axede dyka upp på någon lokal klubb ganska snart.
……………………………….
Håller du med om ovanstående? Eller tycker du att den här Bredsidan är en riktig snedspark från min sida? Kommentera gärna nedan.
