ANNONS:
ANNONS:

”Inte ett enda negativt ord på planen”

Linus Holmqvist skriver i dag om Hemsjös grymma C-lag där alla alltid har humöret på topp.

Söndag kväll, vecka två av fyra på semestern avklarad. Att inte göra något kan ibland vara helt underbart men även så otroligt jobbigt.. Jag har i år valt att inte göra så mycket utan bara ta det lugnt och få tillbaka lite krafter till andra halvan av året. Har varit lite för mycket senaste tiden så det är dags för en lugn period. Otroligt viktigt att tänka på att det behövs vila ibland även om det inte känns så.

Det är nu även paus i serien och vi ligger i mitten. Vi är väl inte riktigt nöjda med vår prestation första halvan. Vi har valt att ta ett uppehåll och enbart träna en gång i veckan tillsammans med vårt underbara c-lag.

Det är även detta otroligt härliga gäng som jag valt att skriva om i veckans text. Sedan jag började spela fotboll igen, vilket nu är över 10 år sedan, tiden går fort… så har c-laget ALLTID tränat 1-2 gånger i veckan och det är samma glädje och gemenskap oavsett om det är tio minusgrader på Alströmer en tidig lördagmorgon eller en sen kväll i en inomhushall. Humöret är alltid på topp och glädjen sprids som vatten ur spridarna på Byvallen. Det är ett otroligt sammansvetsat gäng där alla är välkomna. Det är så otroligt roligt att se utvecklingen på många av de spelarna som varit med genom åren. Jag har själv lärt mig mycket, inte bara fotbollsmässigt.

Många av mina minnen inom föreningen och fotbollsminnen är just tillsammans med c-laget, det är något med det där gänget som gör att många saker fastnar i minnet. Ett minne är när jag blev meddragen till en bortamatch. Det visade sig att vi var en man kort och jag fick hoppa in och spela min första c-lags match, i mina tidiga tonår, innan mitt ”långa” uppehåll. Minns att det inte direkt var något finspel men det var en varm och solig dag som Frisco bjöd på.

Ett annat kanske inte lika trevligt minne, även detta från en bortamatch. Denna gång satt jag och tittade på när det var spel, på den tiden var min far med och spelade.. Det kan man inte tro! Matchen spelades borta mot Södra Härene på deras dåvarande gräsplan med åkrarna runt omkring. När vi sedan kom hem så frågade mamma vad sjutton det är som luktar.. Ingen av oss fattade vad det kunde vara men tillslut så kom vi på att de var ute och gödslade samtidigt som matchen spelades och det var denna stank som hade satt sig i mitt hår och kläder… Vad gör man inte för att få se på fotboll!

Sedan finns det ju en del dåliga minnen också, som den där gången då jag lyckades att sparka Benny ganska rejält på hans häl. Nej, han kände det knappt.. Men min tå är fortfarande inte helt hundra efter alla dessa år.

Men en sak som jag tar med mig från detta otroliga gäng är en viktigt sak, en sak som man borde bli bra mycket bättre på att jobba med både inom seniorsektorn men även långt ner i åldrarna. Väljer att ta med ett stycke från reportaget som AT-sporten gjorde om vårt c-lag under pandemin:

Under den dryga halvtimmen av spel som AT-sporten får bevittna görs en del mål (ett är riktigt snyggt), det slås en del tunnlar, det missas ett antal passningar men framförallt – det yppas inte ett enda negativt ord på planen.”

Det yppades inte ett enda negativt ord på planen, varför är det inte så på alla träningar i alla åldrar? Finns såklart många anledningar och många saker man kan jobba på för att förbättra miljön i och runt omkring fotbollen. Det får vi diskutera om i en annan text…

Jag vill i alla fall avsluta med att säga att det ALDRIG är för sent för att börja spela fotboll, oavsett ålder så finns det alltid en plats någonstans där man kan få utvecklas i sin egen takt!

Hoppas ni alla får en trevlig vecka och att ni sitter bänkade framför tv-apparaterna under onsdagen och hejar fram våra fantastiska damer till ytterligare en vinst!

LINUS HOLMQVIST
Födelseår: 1992.
Familj: Singel.
Bor: Alingsås.
Klubbar i karriären: Hemsjö IF.
Lokal favoritklubb: Hemsjö IF.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Ordförande och spelare i Hemsjö IF samt medlem i Matchmiljögruppen i VFF.

Lämna en kommentar