Den här veckan fokuserar Johan Hindgård på Gerdskens försäsong som hade sin solklara höjdpunkt under träningslägret i Italien. Han bjuder också på lite inside om de grupperingar som finns i stadens gulsvarta gäng.
FÖRSÄSONGENS SLUT
Tre månaders försäsongsträning är till ända och i helgen körde serien igång. I Gerdskens BK har försäsongen inneburit 4-5 träningspass i veckan. På måndagar har vi kört löpträning. Tisdagar har inneburit fysträning på Nordic Wellness (spinning, cardio m.m.) eller aerobic-/gritpass i Hjälmared. Onsdag och torsdag har vi kört bollpass på Alströmer. Därutöver har det ibland varit träningspass eller match på helgerna. Några spelare har kört rehabträning under sin väg tillbaka från skada. Några har haft en vår präglad av återkommande sjukperioder. Andra har varit bortresta eller av andra orsaker inte kunnat delta så mycket under försäsongen. Men de flesta har kört på väldigt bra och det kommer nog att visa sig vilka som orkar hänga med och vilka som ligger efter i sin träning.
Som en avrundning på försäsongen åkte 30 spelare och 13 ledare till Italien på träningsläger. Vår eminente reseguide Ola Wiklander hade satt ihop ett dunderpaket med bra boende, god mat, träningsanläggning, träningsmatch och kulturellt besök i renässansstaden Pisa. Årets läger var förlagt i badorten Viareggio på den italienska västkusten strax norr om Pisa. Vi lämnade ett kyligt och regnigt Alingsås och kom fram till italiensk vårvärme med sol och 20-25 grader. Hotellet låg tvärs över gatan från en härlig strand som sommartid förmodligen är knôkfull med badturister. Nu var det ju i sanningens namn inte särskilt varmt i vattnet och de enda som badade (doppade sig) var en handfull fotbollsgubbar från Sverige.
Efter en tretimmars flygresa och fem timmar i buss från Rom, kom vi aningen försenade fram till Viareggio. Där väntade oss en träningsmatch redan samma kväll. Bussen körde oss rakt ut på vischan och där mitt ute i ingenstans fanns en svagt upplyst gräsplan (som mest bestod av tilltrampad jord). Motståndet var ett lokalt lag som coachades av ägaren till vårt hotell. I ärlighetens namn var det en bedrövligt dålig match som vi vann nätt och jämnt, men till spelarnas försvar ska sägas att den ojämna och studsiga planen, spel i relativt mörker samt en resa på 8 timmar i kroppen knappast är förutsättningar som bjuder in till sambalir. Efter matchen tog motståndarlaget med oss till sin stammisrestaurang där de samlas för att äta och dricka efter varje träning och match. Italienarna stämde upp i några allsånger och bidrog till att skapa en uppsluppen och avspänd stämning.
Resor som den vi gjorde brukar vara ett bra sätt att svetsa samman laget. Så även denna gång där många av killarna bjöd mycket på sig själva. Man kan dock skönja ett antal grupperingar inom resesällskapet. Det mest högljudda gänget är den s.k. ”Albanligan” med Elvir, Enis, Krabbe, Fronken, Berat, Deniz och Preissler. Ett annat gäng är ”Kung Erik och hans hov” bestående av Erik Andersson, Balkerud, Tobbe och Adel. ”Gamlingarna” är Gust, Sjögren, Jacob och Kjellson. Ödman, Törnberg och Melin bildar med en egen liten trojka. Vi har en stor samling ”Junisar” födda 97-98 med Albin Bohlin, Roos och Östermyr i spetsen. Givetvis finns ett antal spelare som hoppar mellan dessa grupper. Den roligaste snubben i det avseendet är helt klart den galna brassen Marcos. Han rör sig fritt mellan alla grupper och lockar fram skratt och driver folk till vansinne med sina knepiga upptåg. Sedan har vi ju tränarduon med sina petiga matvanor som totalt ratade hotellets middag med kommentaren ”vi äter inte fisk” och istället åt sig mätta på pizzaslice ute på stan. Slutligen har vi ”Cykelgänget” med Janne Nilsson, Liljedahl, Benny, Dejan och Godis. Dessa herrar hyrde cyklar varje dag och tittade till träningarna lite kort innan de satte av på sina cyklar och utforskade staden. Man kan lugnt säga att detta gäng satte trivseln framför allt och att de har god rutin när det kommer till att trivas.
Kort och gott så hade vi fem fantastiska dagar i Italien och jag hoppas att vi får möjligheten att göra en sådan resa nästa år igen. Väl hemma började sluttampen på säsongsförberedelserna. Vi har spelat några träningsmatcher med blandade resultat. Ibland känns det som att vi får spelet att flyta på riktigt bra och flera spelare har klivit fram och visat vad de går för, men så kommer även perioder där vi faller in i gamla dåliga vanor och spelar var och en för sig själv. I dessa stunder är det livsviktigt att lagets ledartyper steppar upp och manar på sina kompisar att lyfta blicken och ge järnet för laget. Jag missade själv seriepremiären mot Skene, men att döma av tränarnas uttalanden efter matchen så verkar det tyvärr som att vi inledde serien med en dålig insats där just inställningen var det stora problemet. Om vi kan vända på detta och få fram krigaren i varje spelare så tror jag ändå att det kan bli en framgångsrik säsong trots att vi började med en plump i protokollet.
/Johan Hindgård, Gerdskens BK
