Cathrin Rosén är tillbaka med en ny gästtext. I dag om hur hon fortfarande njuter av att spela match med gamla gänget.
Japp, då kom det där sms:et igen. ”Då är vi varvet runt, på onsdag är det din tur igen”. Herregud, hur snabbt kan fem veckor gå?
De senaste veckorna har verkligen flugit förbi och alla som på något sätt är involverade i fotboll känner av att seriepremiärer i olika åldrar och divisioner sker på löpande band nu. För mig som hela livet haft fotbollen nära är den här tiden alltid kopplat till positiva känslor, förväntan och spänning inför seriespelet och den goa känslan av att försäsongen äntligen är över.
När man som jag spelat fotboll hela livet så blir det att mycket av ens liv kretsar kring det. Man tränar och spelar match de flesta av veckans dagar och ens lagkamrater blir de man umgås mest med. När skorna åker upp på hyllan så infinner sig ofta en tomhet, ens vardag ser plötsligt helt annorlunda ut och man saknar sitt fotbollsliv galet mycket till en början. Man saknar tjötet i omklädningsrummet och att gå ut å springa i skogen är inte på långa vägar lika kul som att träna med boll, oavsett hur mycket man försöker intala sig det.
När så en dag 2012 Carina Berg, eller ”Korven” som hon kallas i fotbollskretsar, ringer och tycker att vi ska dra ihop gamla fotbollsspelare och köra F30 serie i Västergötland så är svaret givet, klart vi ska det!! Där och då bildades Korvarna FC, ja någon egen förening är vi inte utan är registrerade i Alingsås KIK men vi spelar i egna färger och säger alltid ”Korvarna tackar….” när vi spelat färdigt. På tal om färger så spelade vi från början i lila och bytte sen till något rosa Real Madridställ, då tyckte vi det var kul att ta ut svängarna lite och sticka ut. Nuförtiden spelar vi i helsvart 😊
Korvarna har funnits i över 10 år nu och trots det faktum att nästan hela laget passerat 40 så kommer vi köra i år igen. Truppen är tunn, till många matcher ryms hela laget i en sjusitsig bil och på avbytarbänken står bara vattenflaskor. Det är alltid någon som har förhinder och varje år får vi lite skador längs vägen. Förra året hade vi en spricka i revbenet, en hälsporre och en bruten handled. Hälsporren viker nog ner sig i år men sprickan i revbenet och den brutna handleden är taggade för ytterligare en säsong.
Även om vi säger att vi bara spelar för att hålla i gång och för att det är roligt så är det klart vi går för seger i varje match, hornen i pannan finns ju kvar och det händer att det blir rejält grinigt på matcherna. Genom åren har vi haft riktigt laddade drabbningar mot exempelvis Skoftebyns F30, det har ofta varit vi och dem som slagits om seriesegern och de har några riktiga vinnarskallar i det gänget. Jag tycker ändå det är gött att det är så, det finns ju inget trökigare än att tävla mot någon som inte bryr sig om att vinna. Efter alla dessa år så är också vi väl bekanta med domarna som år efter år dömer i den här serien. Jag tror inte någon av dem är under 70 år och domsluten kan väl bli lite av ett lotteri ibland. Här har vi ju dock viss rutin. Vi skickar alltid fram vår målvakt till att hälsa på domaren, hon kopplar på charmen och så har vi oftast lite mer tur i lotteriet 😊 Årets motståndare kommer från Borgstena, Äspered, Annelund och från Alingsås KIK de yngre, enkelmöten gäller. Det känns som en spännande serie där Alingsås KIK de yngre nog får räknas som favoriter.
Det är helt fantastiskt att det finns serier för oss som blivit lite äldre, man får en chans att fortsätta spela och fortsätta tävla mot likasinnade. Vi har alltid riktigt kul när vi är i väg med korvarna! Och på tal om äldre så växer ju en ny form av fotboll fram i raketfart, nämligen gåfotboll.
Gåfotboll är precis vad det låter som, det är en form av fotboll där du endast är tillåten att gå. Inga tacklingar är tillåtna och bollen får inte spelas över midjehöjd vilket gör att skaderisken är minimal. Gåfotboll handlar mest om gemenskap och glädje samt att man kan spela fotboll hela livet! Igår hade jag förmånen att få vara med om detta när Alingsås IF hade första träningen i gåfotboll för seniorer nere på Mjörnvallens C-plan. I god tid innan träningen började dök ett glatt gäng upp ombytta och klara för träning. Vi värmde upp med lite gång och rörelseövningar följt av ett par bollövningar, gåendes såklart. Sen uttryckte en av herrarna att nu var det väl dags för match 😊
Vi delade in gänget som bestod av hälften damer och hälften herrar i två lag, lila och rosa, och sen körde vi tre matcher á 10 minuter och jösses så roligt det var! Samtliga gick med ett leende på läpparna och pulsen var hög. Många fina pass och mål, men framför allt mycket pep och många high fives! Efteråt gick vi in i klubbstugan och fikade tillsammans. Att föreningar kan bidra till att den här gruppen människor får röra på sig och träffa nya människor är helt fantastiskt och rimmar väl med “så många som möjligt, så länge som möjligt”.
När den här texten publiceras är det onsdag och dags för andra tillfället av vår gåfotboll och vi hoppas såklart att fler kommer ner till Mjörnvallen kl. 10 idag!! Det spelar såklart ingen roll om man spelat tidigare, alla seniorer är varmt välkomna att vara med!!
CATHRIN ROSÈN
Födelseår: 1980.
Familj: Gift med Martin, döttrarna Isa (15), Ella (12) och Alma (7).
Bor: Kavlås i Alingsås.
Klubbar i karriären: Som spelare Holmalunds IF, Sils IF, Alingsås KIK och som ledare Alingsås KIK.
Lokal favoritklubb: Alingsås, IF och KIK.
Nuvarande roll i den lokala fotbollen: Klubbchef i Alingsås IF samt pålitligt hejande förälder i Alingsås KIK.
