Maja Bertilsson rundar av sin tid som gästskribent med en text om hur hon tycker att man bäst skakar av sig jobbiga förluster.
Och så har det nu blivit dags för mig att skriva min sista gästskribent-text. Men ska jag vara helt ärligt så har jag ingen lust att överhuvudtaget tänka på fotboll i nuläget, så att skriva en text som har någon typ av anknytning till fotboll känns svårt just nu. Min olustkänsla inför sporten jag älskar beror på att vi i lördags (igår i skrivande stund) räknade in ännu en blytung förlust. Och med tre omgångar kvar och åtta poäng upp till kvalplats skulle jag ljuga om jag sa att läget ser ljust ut.
Det är svårt att svälja förluster och i ett tight tabelläge svider varje tappad poäng lite extra. Alla försöka att intala mig själv att “det bara är fotboll” är meningslösa och att släppa det och gå vidare är nästintill omöjligt. För hur tar man sig ur en period där resultaten går emot? Ett bra sätt är ju givetvis att vinna eller ja, att åtminstone inte förlora. Men det är ju tyvärr lättare sagt än gjort. Så hur gör man då för att gå vidare när de tunga poängtappen ändå kommer? Ska man glömma och gå vidare direkt, eller ska man deppa ihop och älta tills dess att man analyserat varje situation och beslut?
Ja, någon typ av balans mellan ovan nämnda alternativ kanske hade varit det mest sunda, men oavsett resultat och insats har jag väldigt svårt att göra det förstnämnda. Det går liksom inte att på något sätt försöka förtränga matchen och låtsas som om den inte hänt. Då lutar jag istället mer åt alternativ två. För många gånger kan känslan och det egna minnet av förluster vara betydligt sämre än prestationen faktiskt var. Och får man då diskuterat eller kollat på matchen i efterhand kan man ofta plocka med sig en mer positiv känsla än man hade innan analysen. Fast först tycker jag ändå att man har rätt att vara lite bitter i en dag eller två innan man kan börja analysera och försöka se ljusglimtarna i dunklet.
När den här texten publiceras har jag haft flera dygn på mig att analysera, utvärdera och gå vidare från helgens förlust. Det är därför hög tid att vända blad och blicka mot slutspurten av säsongen.
Även fast oddsen inte är på vår sida, är det ju sedan gammalt att hoppet är det sista som överger en. Och än finns fortfarande viljan att göra allt det vi kan, både för att kunna förbättra tabelläget men främst för att göra oss själva stolta. För alla vet vi att det finns olika sätt att tappa poäng; man kan förlora på en rent av dålig insats eller för att man för dagen helt enkelt inte räckt till trots att man gjorde allt man kunde. Poäng- och tabellmässigt är det sak samma, en tappad poäng är en tappad poäng, men desto viktigare är känslan man tar med sig från matchen, och det samma gäller för en säsongsavslutning. Har man gjort en bra insats och gett allt man kan, svider en förlust givetvis först. Men sen kan man ganska lätt börja plocka fram det positiva och ändå gå vidare med en bra känsla.
Nu återstår väl bara att tacka för min tid som gästskribent. Så jag säger tack till Jonas för förtroendet och tack till er som bemödats läsa det jag skrivit!
MAJA BERTILSSON
Födelseår: 1999.
Familj: Mamma Susanne, pappa Anders, bror Niklas och syster Ebba.
Bor: Herrljunga.
Klubbar i karriären: IK Frisco.
Lokal favoritklubb: IK Frisco.
